Sök

Sök
Vera van Zoest

Testar en bildtext. Foto: Anders G Warne.

Möt din lärare och hennes forskning

Vera van Zoest är datadrottning

I metodkursen träffar du Vera van Zoest för första gången. Hon undervisar i statistik på masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet - och under dina två år med henne vill hon lära dig att tänka kritiskt.

Specialiserar sig på metoder för dataanalys och statistisk modellering

Vera van Zoests forskning är inriktad på metoder för dataanalys och statistisk modellering inom den rumsliga och tidsmässiga domänen vilket är användbart för att skapa förutsägelser. Mer specifikt: tillämpningar som är av intresse för krishantering.

Berätta gärna lite om din bakgrund och dina första akademiska steg!

– Jag är född i Nederländerna där jag tog min kandidatexamen, masterexamen och doktorsexamen. Jag har en kandidatexamen i fysisk planering och en masterexamen i geoinformationsvetenskap, båda från universitetet i Wageninge. Jag tog min doktorsexamen vid universitetet i Twente, med fokus på spatial statistik för modellering av sensordata i Internet-of-Things. Vi använde data från luftföroreningssensorer för att kartlägga och förutsäga luftföroreningar.

När kom du till Sverige och till Försvarshögskolan?

– Jag flyttade till Sverige 2019, där jag gjorde min postdok på it-avdelningen vid Uppsala universitet. Där fokuserade jag på dataanalys och maskininlärning för smarta städer. Alla använder data nuförtiden, så min kompetens inom dataanalys var väldigt efterfrågad.

– Det var så jag blev inblandad i en mängd olika projekt, till exempel inom energi och epidemiologi. Under pandemin försökte vi till exempel förutse hur covid-19 skulle kunna spridas mellan olika stadsdelar i Uppsala län.

Tillämpningar som är intressanta för krishantering

– Förra året fick jag finansiering för mitt egna forskningsprojekt med fokus på pandemins effekter på elförbrukningen. Detta projekt har publicerats på IVA-100-listan 2023, som lyfter fram projekt som är viktiga för samhället. Jag började jobba på Försvarshögskolan i september 2022.

Dina metoder för dataanalys och statistisk modellering är mycket relevanta för området försvarssystem. Berätta mer om vad du jobbar med.

– Jag fokuserar på tillämpningar som är intressanta för krishantering. Vi skulle till exempel vilja använda big data och maskininlärningsmodeller för att förutse energikriser och människors elförbrukningsbeteende under kris. Vi skulle också vilja göra simuleringar av elnätet för att upptäcka eventuella sårbarheter som skulle kunna orsaka en energikris.

Vad är det som fascinerar dig med systemvetenskap för försvar och säkerhet - och varför borde dina studenter vara lika fascinerade?

– Vi som undervisar på masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet har ett brett fokus på krig, kris och säkerhet. Jag gillar verkligen vårt sociotekniska synsätt där vi tittar på samspelet mellan tekniska system och användarna.

Hur sociala aspekter och beteende spelar roll i krissituationer

– Jag har samma inställning när jag studerar energisystem. Elnätet har tekniska sårbarheter, men det finns många sociala aspekter som också har betydelse. Till exempel hur människors beteende i kristider plötsligt kan förändras, vilket kan leda till att krisen förvärras. Vi såg det under pandemin när människor började hamstra toalettpapper och under finanskriser när människor börjar ta ut sina pengar från bankerna. Samma sak kan hända i en energikris om människor börjar "hamstra" energi.

– Jag gillar att arbeta med kvantitativa data och statistik är ett objektivt sätt att analysera data. Jag undervisar i inledande statistik, bland annat korrelation, regression och hypotesprövning. Vi studerar till exempel sambandet mellan två variabler.

Data har en rumslig och tidsmässig plats

– De flesta data vi samlar in har en rumslig och tidsmässig plats - data samlas in på en viss plats vid en viss tidpunkt. I undervisningen fokuserar vi på enkla statistiska modeller, men i min forskning tittar jag på en större del av den rumsliga och tidsmässiga domänen. Till exempel hur en kris på en viss plats och vid en viss tidpunkt hänger ihop med tidigare händelser på närliggande platser.

Hur skulle du säga att ditt forskningsområde är användbart för samhället?

– Inom forskningen försöker vi alltid ligga i framkant av vad som händer i samhället. Det är det fina med statistiska metoder, de kan tillämpas på olika ämnen beroende på samhällets behov. Jag har till exempel tidigare studerat den spatio-temporala spridningen av infektioner under covid-19-pandemin, och vi försökte förutsäga infektionshärdar under pandemins toppar.

– Under det senaste året har jag studerat pandemins effekter på våra elförbrukningsmönster, till exempel som en följd av att fler arbetar hemifrån idag. Nu har kriget i Ukraina fått oss att fokusera på energikrisen i Europa och vi försöker förutse vad som händer där.

AI, big data och datakvalitet

Vad är utmanande inom ditt forskningsområde?

– Nu lever vi i en digitaliserad värld där mycket data samlas in och vi står inför utmaningen att göra stora datamängder begripliga. Alla har hört talas om artificiell intelligens (AI) och hur det påverkar oss i vardagen. Men vi måste vara väldigt försiktiga när vi använder stora modeller baserade på big data, eftersom de är för stora för att förstå och därför sårbara för snedvridningar.

– Jag fokuserar mycket på utvärdering av datakvalitet, både i undervisning och i forskning. Jag tycker att det är viktigt att lära studenterna att vara kritiska till datakällor och leta efter avvikande värden i sina data.

Hur balanserar du din undervisning med avancerad forskning?

– Att undervisa i inledande statistik tvingar mig som lärare att ta ett steg tillbaka och verkligen reflektera över vad som är väsentligt och hur jag kan förmedla det till studenterna på ett enkelt och instruktivt sätt. Detta har inte bara förbättrat min undervisning och gjort statistik mer tillgänglig för studenterna, utan har också hjälpt mig att reflektera över hur jag kan skriva mina egna akademiska artiklar på ett tydligt och pedagogiskt sätt.

– Samtidigt hittar jag exempel i min forskning som jag kan använda i undervisningen. Studenterna uppskattar exempel på händelser som de kan relatera till, till exempel pandemin och energikrisen.

Vikten av ett kritiskt förhållningssätt

Finns det någon "livsläxa" som du vill att dina studenter ska ta med sig från din undervisning?

– Jag vill att mina studenter ska få med sig ett kritiskt förhållningssätt. Efter min föreläsning om statistisk signifikans vill jag att mina studenter ska se annorlunda på all statistik, alla resultat från politiska undersökningar etc. som de ser i nyheterna, och ifrågasätta om eventuella skillnader är statistiskt signifikanta. När de ser grafer tittar de på skalorna på de olika axlarna och undrar om någon har manipulerat visualiseringen för att förmedla ett annat budskap. När de får data att arbeta med kan de börja med att göra en kritisk bedömning av datakvaliteten innan de kör blinda analyser i en svart låda.

Vad tycker du är roligast med att undervisa?

– Jag blir väldigt glad när studenterna ställer frågor, särskilt när de ställer bra frågor. Det visar att de har förstått vad jag pratade om och att de vill förstå ännu mer. Det visar att de är motiverade och det gör såklart att jag som lärare också blir mer motiverad. I vårt masterprogram har vi relativt små studentgrupper vilket skapar en informell miljö där studenterna vågar ställa frågor. Det gör undervisningen mycket roligare.

Gör statistik lättillgängligt och roligt

– Många studenter är rädda för statistik när de börjar på metodkursen. Jag försöker göra mitt allra bästa för att göra statistik tillgänglig och rolig för alla, och studenterna uppskattar det. Vi har en blandad grupp studenter med olika bakgrund, så jag vill börja med grunderna för att se till att alla är på samma nivå när vi fortsätter.

– Vi vill ge studenterna praktisk kunskap och en verktygslåda för att de ska lära sig hur de kan utveckla sig själva i sin framtida karriär. Men eftersom programmet är brett så har vi begränsat med tid på oss att gå igenom varje ämne. Därför fokuserar jag på de saker de praktiskt behöver i sina framtida karriärer, hoppar över teoretiska bevis och ger i stället massor av exempel.

– Beroende på vilken typ av karriär de väljer kommer de att behöva olika färdigheter. Vi kan inte lära dem allt, utan det är viktigt att vi som lärare ger studenterna verktyg för att "lära sig hur man lär sig", så att de kan bli självständiga i sitt lärande.

Vad är ditt bästa råd till dina studenter när det gäller deras akademiska karriär?

– Var en kritisk student och utnyttja de tillfällen du får att ställa frågor.

Vad sysslar du med på fritiden?

– Vi bor på en liten hästgård på landet med våra två hästar. Efter att ha suttit bakom datorn hela dagarna och forskat tycker jag om att röra på mig på gården, göra lite renoveringsarbete, trädgårdsarbete och rida hästarna.

Här träffar du Vera van Zoest

Masyetprogrammet Innovation, försvar och säkerhet

  • Methods for Defence and Security Systems Development
  • Usability and Design of Interactive Systems
  • Crisis, sustainability and innovation

Officersprogrammet

  • Försvarssystem, Metod – fortsättningskurs

Högre Officersprogrammet

  • Militärteknik i gemensamma operationer

Sidinformation

Publicerad:
2024-02-01
Senast uppdaterad:
2024-02-16
Dela: