”Kunskap om historien ger en bättre förståelse för samtiden”

Aryo Makko är ny gästprofessor i militärhistoria vid Försvarshögskolan. Hans forskning är inriktad på 1800- och 1900-talens internationella relationers historia med ett särskilt fokus på kalla kriget.

– Jag har alltid varit intresserad av historia. När jag var liten var det framför allt arkeologiska utgrävningar som lockade, men med tiden blev jag mer och mer intresserad av varför världen ser ut som den gör, och det förklaras ju i mångt och mycket av historien, säger Aryo Makko.

Han präglades också av sin barndom i Tyskland, där landets återförening 1990 var en stor händelse efter kalla kriget och Berlinmurens fall.

– Det är fascinerande hur relativt få människors tänkande och agerande sätter ramar för alla oss andra. Det visar också på vikten av diplomati, politik och internationella relationer, säger Aryo Makko.

– Den värld vi lever i har utvecklats i det fundament som kalla kriget lämnade efter sig, och det finns fortfarande mycket att utforska för att vi ska förstå vår samtid och vår samtidshistoria, fortsätter han.

Utforskar samtidshistorien

Att han valde just forskarbanan föll sig naturligt med tanke på hans historieintresse.

– Jag har länge fascinerats av den upptäcktsresa som vi är på, och förstod ganska tidigt att det är det som forskningen – i den bästa av världar – går ut på. Det vill säga att genom forskningen få nya insikter och bidra med ny kunskap.

Han disputerade i historia vid Stockholms universitet 2012 med avhandlingen Advocates of Realpolitik: Sweden, Europe and the Helsinki Final Act, där han analyserar Sveriges roll i den europeiska säkerhetskonferensen (CSCE - som senare blev OSSE), och landets bidrag till den politiska och diplomatiska process som ledde fram till avtalet Helsinki Final Act 1975.

Just nu arbetar han med ett bokprojekt om relationerna mellan Europas neutrala stater och Sovjetunionen under perioden 1960–1991.

– Syftet med projektet är att fördjupa vår kunskap om den här tiden och erbjuda dagens beslutsfattare historisk expertis om hur deras föregångare i neutrala länder och i Moskva såg på småstater och hanterade olika typer av neutralitetspolitik.

Han betonar att kunskap om samtidshistorien är en förutsättning för en djupare och bättre förståelse för nutida situationer. Som exempel pekar han på den nedrustning som följde efter murens fall och tankarna om historiens slut som präglade den tiden.

– I dag anser många att det var galet att vi släppte garden, men om vi går tillbaka till historien får vi en bättre förståelse för hur det kunde ske. Det fanns stora förhoppningar internationellt om Rysslands möjligheter att integreras i väst och vi i Sverige var inte de enda som monterade ned försvaret i början av 2000-talet.

Vidareutveckla forskningsmiljön i militärhistoria

Som gästprofessor vid den relativt nya institutionen för militärhistoria på Försvarshögskolan vill han bidra till att utveckla forskningsmiljön.

– Det är en spännande miljö som har expanderat snabbt de senaste åren. Jag hoppas att vi kan utvecklas vidare för att i högre grad integreras i det svenska och internationella historielandskapet. Det handlar bland annat om att stärka våra band till historiker vid andra lärosäten, utan att tappa vår identitet och fokus på det unika i den här miljön i gränslandet mellan det civila och det militära.

Aryo Makko kommer närmast från en tjänst som professor i historia vid Stockholms universitet där han har varit med och byggt upp Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia.

– Jag har varit föreståndare för centret sedan 2020, och har också erfarenheter från längre gästforskarvistelser i Schweiz, Storbritannien och USA som jag tror kan ge nya perspektiv och kontakter.

Han har även erfarenheter från uppdrag som ledamot i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för historiska vetenskaper och arkeologi, samt från ledningsuppdrag och arbete i olika organ, som forskningspolitiska utskottet i Sveriges unga akademi.

– Jag har också nyligen innehaft ett Pro Futura-stipendium, som är en excellenssatsning från Riksbankens jubileumsfond och Swedish Collegium for Advanced Study, och jag skulle gärna bidra till att vi nominerar unga forskare dit, till exempel.

Många luckor att fylla i Sveriges historieforskning

I ett mer övergripande perspektiv vill han också medverka till att frågor om krig och fred hamnar högre upp på historieforskarnas agenda.

– Det finns stora luckor i Sveriges historieforskning, till exempel om Sveriges bilaterala relationer med USA, Sovjet och senare Ryssland, och om Sveriges väg till EU-medlemskap och deltagande i internationella organ. Även det svenska försvarets moderna historia behöver analyseras ytterligare ur historievetenskapliga perspektiv. Det finns många arkiv som väntar på att utforskas, och jag hoppas kunna bidra i det arbetet, säger han.

Josefin Svensson