Grand Strategy Game Week
Scenarioövning på masterprogrammen i stats- och krigsvetenskap
Välkommen till Grand Strategy Game Week 2024. Scenarioövningen må vara fiktiv, men realismen är påtaglig. Studenterna på de stats-och krigsvetenskapliga masterprogrammen befinner sig bakom lyckta dörrar i världspolitikens absoluta centrum.
Masterprogrammet Politik, säkerhet och kris och masterprogrammet Krig och försvar möts halvvägs in i introduktionskurserna för en gemensam scenarioövning. Upplägget är att Kina, Ryssland och USA försöker behålla kontrollen i en värld, där nya spelkort tvingar länderna till handling. Studenterna har delats upp i tre rum: USA, Ryssland och Kina. Varje land har formerat utrikes-, försvars- och handelsdepartement.
Lärare och spelledning går in och ut ur övriga roller – och agerar allt från ambassadörer och Nato-representanter till ländernas högsta beslutsfattare. Här finns inget facit. Som grund finns ett övergripande scenario, och spelet drivs av åtta spelkort som kastas in i leken och tvingar länderna till handling.
Jordartsmetaller och kärnvapen
På ett av spelkorten har Zimbabwe upptäckt fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, som de tre stormakterna ska försöka säkra tillgång till. På ett annat använder Ryssland kärnvapen i Ukraina. På ett tredje går Kina in i Taiwan. Ytterligare ett handlar om det spända geopolitiska läget i Arktis-regionen. Och så sprider sig en ny pandemi över världen.
Johan Carlstedt är en av tre spelledare från Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS), som designat scenarioövningen och dess narrativ på ett sätt som tangerar verkligheten säkerhetspolitiskt, militärt och geopolitiskt. Han lyfter tre förhoppningar bakom spelets upplägg.
— Vi vill att studenterna ska få möjlighet att tillämpa mer eller mindre nyvunna kunskaper från studierna i ett sammanhang med inslag av realism. De ska få en inblick i hur spel genomförs, för de har en viss betydelse i yrkeslivet. Och så ska de få inblick i lite olika perspektiv. Rent medialt tenderar många frågor ofta att bli enögda. I spelet får de sätta sig in i andra aktörers utgångspunkter, och just den färdigheten är lika relevant i utrikes- och säkerhetspolitiken som på regional och kommunal nivå och inom specifika ämnesområden.
Stress utanför komfortzonen
— Många scenariospel är sekventiella och accelererar över tid. Med de spelkort som används här, så växlar istället scenen hela tiden, och det gör det möjligt för fler att känna sig delaktiga. Någon student kan Arktis, någon annan Taiwan och Sydostasien, någon är kunnig inom militärstrategi, medan någon annan bidrar med geopolitiska och nationalekonomiska aspekter.
När ett kort spelas ut har studenterna i respektive landsrum ett par timmar på sig att orientera sig inom området, överlägga mellan departementen och producera beslutsunderlag och förslag på åtgärder och vägar framåt, samtidigt som de ska främja sin nations öppna och dolda mål och hålla sig på rätt sida om röda linjer. Därefter vidtar dialoger, överläggningar och förhandlingar.
Stefan Borg är kursansvarig för det statsvetenskapliga masterprogrammets introduktionskurs, där studenterna har introducerats för en mängd teoretiska begrepp och koncept som nu spelas upp i praktiska scenarion.
— Den största utmaningen för dem borde vara att tvingas operera med bristfällig information, alltså att snabbt skaffa sig en lägesbild och komma fram till ett klokt beslut. De tvingas agera, tänka kallt och prestera under press och stress. Scenarioövningen pushar studenterna att lämna sin komfortzon på ett sätt som man aldrig kan komma åt under en normal lärandesituation.
Han ser också det starka stressmomentet som en möjlighet för studenterna att lära känna sig själva bättre. Att veta hur man reagerar kan vara användbart, eftersom många sannolikt kommer söka sig till arbetsplatser där tidspressade situationer som påminner om dessa faktiskt uppstår.
— Utifrån vissa sammanhang är det realistiskt att ha någon timme eller två på sig att analysera en fråga och ta fram underlag för den politiska ledningen. Under ett avslutande reflektionsseminarium har vi sett till att frågan om etik får utrymme, eftersom vi vet att studenterna kommer ha fått uppleva att de frågorna tenderar att hamna i skymundan vid beslutsfattande under stark stress. Den insikten är det bra att ha med sig.
Förberedda inför yrkeslivet
Den som ska arbeta med kris och säkerhetsfrågor kommer att möta övningar av den här typen många gånger, och det gör spelteori, spelets gränser och speltekniska tips till ett lärandemoment i sig. Stefan Borg konstaterar att studenterna snart ingår i den stora skara människor som genomfört olika former av scenariospel hos Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS).
— CTSS tränar ledande beslutsfattare på alla nivåer i Sverige sedan 50 år: beredskaps- och sektorsansvariga myndigheter, kommuner, regioner, departement och ministrar. Våra studenter får ta del av en scenarioövning som påminner väldigt mycket om de spel som anställda inom myndighetssverige kommer hit till Försvarshögskolan för.
Teambuilding bygger nätverk
En tanke med att blanda statsvetenskapliga och krigsvetenskapliga masterstudenter är att statsvetarna kan kris och säkerhetspolitik och kommer med det diplomatiska anslaget, medan krigsvetarna har förståelse för krig, konflikt och det militära. Mjuka maktmedel fogas till hårda, samtidigt som stora geopolitiska problem ska lösas ner till vissa tekniska detaljer. Det skapar en sammanhållning som inte uppstår under en traditionell föreläsning eller seminarium, och Stefan Borg ser nytta av denna teambuilding bortom det studiesociala.
— De perspektiv som studenterna har som ingångsvärden kompletterar varandra. De behöver hitta balans och samarbeten under övningen – och så är det även i den verklighet som många av dem ska ut i. Den insikten får de. Och väl ute i arbete med krisberedskap och civilt och militärt försvar kommer de ha ett nätverk med människor de lärt känna. Säkerhetssektorn har vuxit de senaste åren, men jag tror att flera av dem kommer kunna stöta på varandra under många år framöver.
Sidinformation
- Publicerad:
- 2024-12-16
- Senast uppdaterad:
- 2024-12-16