Ny avhandling analyserar militära doktriners genomslag

I sin avhandling undersöker John Nisser hur militära doktriner används i praktiken utifrån från tre fallstudier där han analyserar amerikansk, norsk och svensk doktrin.
– Jag försöker förstå varför man inte alltid följer doktrinen och vad det kan leda till, säger han.

Militära organisationer styrs generellt av doktriner – dokument som beskriver hur de ska organisera sig och agera i krig och kris. Men hur mycket påverkar dessa dokument verksamheten? Den frågan står i centrum för en ny avhandling som undersöker relationen mellan skrivna militära doktriner och verksamhetens tillämpning av dem.

– Jag började fundera över det här när jag arbetade som officer i flygvapnet. Vi hade styrdokument, men jag upplevde att de inte alltid efterlevdes. När jag sedan började forska såg jag att vetenskapen ofta tog för givet att militärer gör som det står i dokumenten, men så enkelt är det inte, säger John Nisser, doktorand i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Fyra faktorer påverkar om doktriner följs

Avhandlingen bygger på studier av doktrinimplementering i USA, Sverige och Norge. Resultaten visar att graden av efterlevnad varierar kraftigt, både mellan länder och inom organisationer. För att förstå varför doktriner ibland följs, och ibland inte, har John Nisser utvecklat ett teoretiskt ramverk med fyra centrala faktorer:

1. Tydlig auktoritet bakom doktrinen ökar chansen att den följs.
2. Tydliga processer för hur doktrinen tas fram och ska införas gör skillnad.
3. Kulturell förankring – om organisationen har en tradition att följa doktriner ökar efterlevnaden.
4. Doktrinens kvalitet – ju tydligare, mer koncis och begriplig den är, desto större är chansen att den faktiskt används.

USA mest doktrintroget

Studien visar att USA har högst grad av doktrinär efterlevnad, delvis på grund av den amerikanska Försvarsmaktens storlek där samordning blir avgörande. I Sverige och Norge ser bilden annorlunda ut. Där har doktriner ofta använts mer som stöd i utbildning, snarare än att direkt styra hur militära operationer ska genomföras.

– I Sverige har vi inte lika lång tradition av formell doktrinutveckling. Det var först 2002 som den första officiella doktrinen antogs. Men jag ser att Försvarsmakten har blivit bättre på att arbeta med sina doktriner, och i dag finns en tydligare koppling mellan de strategiska och taktiska dokumenten, Säger John Nisser.

Viktigt styrmedel men inte alltid lösningen

Doktriner används på olika sätt; för att samordna militära insatser, som verktyg för politisk kontroll eller för att driva förändring inom organisationen. Men de kan också begränsa flexibilitet och leda till förutsägbart agerande.

– Ett exempel på hur doktrinefterlevnad kan leda till begränsningar är Frankrike under mellankrigstiden och början av andra världskriget. De följde sin doktrin till hög grad, vilket ledde till att de inte kunde agera tillräckligt snabbt.

Förutom att fungera som styrmedel för ett lands försvarsmakt kan doktriner även ha andra funktioner.

– De flesta doktriner är publika, vilket innebär att de fyller två syften. Det ena är att berätta för dina egna styrkor hur de ska agera, och det andra är att kommunicera hur farlig du är till en potentiell motståndare.

John Nisser pekar på Ryssland som exempel, där deras tidigare doktriner gett intrycket att de varit väldigt militärt kompetenta.

– Jag har inte tittat på just Ryssland i min forskning, men de hade en doktrin som byggde på list och överraskning och sofistikerad användning av både militära och civila maktmedel. Men vid invasionen av Ukraina 2022 såg vi att de inte tillämpade sin doktrin.

Bidrar till forskning och praktik

Förutom att bidra med nya insikter om hur man går från teori till praktik när det gäller doktrinutveckling ger avhandlingen också konkreta råd till Försvarsmakten: Hur bör en doktrin utformas för att få genomslag? Hur implementerar man den effektivt? Vilka syften ska den egentligen fylla – styrning, förändring eller utbildning?

– Jag hoppas att mina resultat ska vara till nytta både i undervisningen och för de som arbetar med doktrin i praktiken. I slutändan handlar det om hur militära organisationer styrs och vad som faktiskt händer när teori möter verklighet.