Att förstå krig för att göra skillnad

Erik Melander har forskat om krig och konflikter i över 30 år, från Bosnien och Nagorno-Karabach till Sydafrika, Thailand och Ukraina. Som ny professor vid Försvarshögskolan kombinerar han djup akademisk expertis med ett starkt engagemang för Sveriges totalförsvar och för internationellt stöd till Ukraina.

Sedan sommaren 2025 är Erik Melander verksam som professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskar om frågor som är nära kopplade till kriget i Ukraina. Ett pågående projekt handlar om ukrainska krigsveteraner och aktiva soldaters värderingar kring jämställdhet och demokrati. I början av 2026 startar han ett nytt projekt som ska undersöka hur den ukrainska räddningstjänsten hanterar extrem psykisk press och vilka konsekvenser det får för personalförsörjningen. Han planerar också studier av markkrigföring i Ukraina.

– Jag vill förstå hur individer tänker och agerar i konfliktsituationer, vilket kan bidra både till Sveriges totalförsvar och internationellt stöd till Ukraina, säger han.

Forskning som gör skillnad för Ukraina

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 började Erik Melander reflektera över hur han som forskare skulle kunna bidra mer praktiskt.

– Omvärldsläget hade försämrats under lång tid, det var bland annat därför som jag gick med i hemvärnet 2018. Jag kände ett behov av att göra något konkret, och då finns det inget bättre ställe att vara på än Försvarshögskolan.

Här undervisar han framtidens officerare och kopplar sin forskning till totalförsvar och internationellt stöd till Ukraina.

– Det är väldigt speciellt att få undervisa de som ska bli våra framtida officerare. Och här är ju alla intresserade av säkerhets- och försvarsfrågor.

Insikter från Moskva under kalla kriget

Erik Melanders intresse för krig och konflikter började tidigt. Efter värnplikten vid tolkskolan i Uppsala arbetade han 1989–1990 vid den svenska ambassaden i Moskva. Intrycken från Moskva vid kalla krigets slut väckte nyfikenheten för hur konflikter eskalerar och hur de påverkar samhällen.

– Jag jobbade även en kortare period vid ambassaden i Tallinn och fick på nära håll se det sovjetiska hotet och förtrycket som Ryssland för vidare i dag.

Han började doktorera i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet 1993 och gjorde utlandstjänst som tolk i Bosnienbataljonen 1996.

– Min doktorsavhandling handlade om eskalationsdynamiker i kriget i Bosnien, där jag kombinerade fältstudier med att samla in stora datamängder. Tack vare min tid som tolk kunde jag genomföra intervjuer på det lokala språket på plats.

Sedan dess har han forskat om konflikter i olika delar av världen och gjort fältarbeten i bland annat Azerbajdzjan, Armenien, Sydafrika och Thailand.

Kombination av olika metoder

– Jag har ofta kombinerat fallstudier, fältresor och intervjuer med att samla in stora datamängder så att man kan analysera informationen med statistiska metoder.

Erik Melander kommer närmast från en tjänst som professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, där han bland annat varit föreståndare för universitets konfliktdatabas, ett forskningsprogram som samlar, analyserar och publicerar data om väpnade konflikter globalt.

– Det är oerhört spännande att få upptäcka nya saker. Ibland känner jag mig som en upptäcktsresande som åker ut på de vita fläckarna på kartan. Jag kan ha en stor mängd data som jag laddar upp i mitt statistikprogram och när jag trycker på tangenterna får jag se resultat som ingen människa sett tidigare.

Han har även varit föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, lärare vid Rotary Peace and Conflict Studies Program vid Chulalongkornuniversitetet i Thailand och adjungerad forskningsprofessor vid Joan B. Kroc Institute for International Peace Studies vid Notre Dame University i USA. Vid Försvarshögskolan hoppas han kunna bidra både med sin breda kunskap inom forskningsfältet och med sina metodkunskaper om hur man jobbar med stora databaser för att bygga upp nya forskningsmiljöer.

Förstå krig som extremt fenomen

Han betonar att hans forskning handlar om att förstå krigets extrema fenomen, men också om att skapa kunskap som kan komma till nytta. På sikt vill han bygga upp långsiktiga samarbeten med kollegor i Ukraina och bidra med erfarenheter som är relevanta både nu och i framtiden.

– De lärdomar vi kan dra från Ukraina kommer att vara aktuella under mycket lång tid. Även om det skulle bli någon form av vapenvila finns det fortfarande mycket att lära och göra, både för dem och för oss.