Varför tar svenskar del av ryska statsstödda mediekanaler?

Långt ifrån alla svenskar som konsumerar media från de ryska kanalerna RT och Sputnik håller med om innehållet i narrativen och drivkrafterna bakom mediekonsumtionen varierar kraftigt. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften International Journal of Press/Politics.

Hur kommer det sig att medborgare i demokratiska länder konsumerar media som finansieras av auktoritära stater, som till exempel ryska RT och Sputnik – och hur ställer sig mediekonsumenterna till budskapen? Det är några av frågeställningarna i en aktuell intervjustudie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Press/Politics.

– Det här är ett område där det saknas djupare kunskap och vi ville därför titta närmare på varför människor tar del av innehållet dessa kanaler, samt i vilken utsträckning mediebudskapen ligger i linje med deras politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Många håller inte med om de ryska narrativen

Studien nyanserar synen på RT/Sputnik-konsumenter, som i internationell forskning ibland ”dragits över en kam” genom ett fokus på överrepresentationen av män och konservativa.

– Vår studie pekar på att långt ifrån alla svenska RT/Sputnik-konsumenter håller med om innehållet i de ryska narrativen, och att deras drivkrafter varierar stort. Alla konsumenter, oavsett drivkraft, riskerar dock att bli påverkade, särskilt om man återkommande konsumerar dessa kanaler. Forskning har visat att rysk informationspåverkan kan ha effekter, både vad gäller känslor och politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson.

Fyra typer av mediekonsumenter

Resultaten visar att svenska RT/Sputnik-konsumenter kan delas in i fyra huvudgrupper:

Etablissemangskritikerna tycker att RT/Sputnik och andra alternativa medier är bättre än mainstream-medier.

De motvilliga är skeptiska till RT/Sputnik och andra alternativa medier, men kan inte låta bli att läsa eftersom de ändå ger något, exempelvis genom att täcka ämnen som andra medier inte rapporterar om, eller för att de är snabba med att rapportera om brott.

Medianihilisterna vänder sig till RT/Sputnik och andra alternativa medier, då de anser att alla medier är lika dåliga. Eftersom inga medier går att lita på, är det bäst att konsumera det mesta, lyder resonemanget.

Observatörerna tycks vilja ”hålla ett öga på andra sidan”. De konsumerar RT/Sputnik och andra alternativa medier trots att de är kritiska till innehållet och anser att mainstream media håller högre kvalitet. De drivs av en vilja att hålla koll på vad meningsmotståndare tycker, till exempel för att bättre förstå dem eller för att få överblick av samhällsdebatten.

Motiveras av olika drivkrafter

– Det här stämmer överens med tidigare forskning som visar att tyska RT/Sputnik-konsumenter också motiveras av en rad olika drivkrafter, till exempel av en vilja att hålla koll på andra sidan för att bli duktigare på att argumentera mot meningsmotståndare, säger Charlotte Wagnsson.

Studien genomfördes under perioden mars-april 2022 med 43 svenska RT/Sputnikkonsumenter. Förutom frågorna som ställdes under intervjuerna fick deltagarna även ta ställning till en stor mängd uttalanden hämtade direkt från RT/Sputnik-rapportering och från den bredare allmänna svenska mediedebatten. Analysen av det här materialet gjordes med hjälp av q-metoden, som kombinerar kvalitativ analys med matematisk faktoranalys. Här pekar resultaten på tre olika huvudgrupper av mediekonsumenter.

– Den första gruppen ligger nära de ståndpunkter som försvaras i de ryska medierna, till exempel när det gäller (negativ) syn på politisk korrekthet, genusfrågor och invandring, förklarar Charlotte Wagnsson.

Den andra gruppen är mer positiv till invandring, jämställdhet och annat som RT/Sputnik kritiserar, medan den tredje gruppen ligger mitt emellan.

– Den tredje gruppen står också ut genom en hoppfull framtidssyn och tillit till myndigheter. Vissa ståndpunkter förenar samtliga grupperna, de tycks exempelvis relativt ointresserade av klimatfrågan, säger Charlotte Wagnsson.

Josefin Svensson