Strukturell påverkan på framgångsrika övergångar till ett hållbart arbetsliv

En komparativ studie av de långsiktiga erfarenheterna av omstrukturering. Projektet tar sin utgångspunkt i att industriella omstruktureringar med uppsägningar som följd är en social och politisk utmaning och fokuserar på att undersöka olika långsiktiga konsekvenser för individer och familjer.

Responsen på industriell omstrukturering med uppsägningar som följd är en central social och politisk utmaning. Företags stödprogram och statligt stöd i form av aktiv arbetsmarknadspolitik har haft erkänd framgång som respons för snabbt återinträde på arbetsmarknaden. Mindre känt är omstruktureringars mer långsiktiga konsekvenser för individer och familjer, samt betydelsen av det stöd som ges vid omstruktureringar. Syftet med studien är att identifiera mekanismer som förklarar framgångsrika övergångar under en sju till tio årsperiod efter uppsägningarna.

Integration med stödprogram vid uppsägning

Tidigare studier har fokuserat på effekterna av det stöd uppsagda har fått i nära anslutning till uppsägningen eller via statistiska studier redovisat uppsagdas positioner på arbetsmarknaden ett antal år senare. Kunskap saknas om hur individers interaktion med stödprogram och andra sociala strukturer bidrar till övergången till jobb, pension och annan sysselsättning.

Studien utgår från stålindustrin, som genomgått betydande omstruktureringar under senare år, och utgör en av delarna i ett komparativt projekt inkluderande Storbritannien och Australien. Undersökningen bygger på arbetslivsbiografi i syfte att retrospektivt förstå uppsagdas erfarenheter, varvid urvalet av intervjupersoner baseras på ålder och kön. Den bygger också på intervjuer med partners i syfte att förstå omstruktureringars betydelser för familjer/hushåll och deras roll under och efter omstruktureringsprocessen. Utöver detta görs semistrukturerade expertintervjuer med centrala arbetsmarknadsaktörer som kompletteras med dokumentinsamling för att undersöka deras betydelse vid övergången till ny sysselsättning.

Arbetsmarknadsaktörernas roller analyseras med institutionell teori och teorier om arbetsmarknadsregimer. Uppsagdas individuella banor analyseras med livsloppsteori. Kombinationen av dessa teoretiska perspektiv överbryggar undersökningen av formella arbetsmarknadsinstitutioner och andra strukturer, inte minst familjen och yrkesgemenskaper.

Ledarskap, medarbetare och familjen

Projektet har relevans för ledarskapets kontext och berör sociala, politiska och organisatoriska strukturer. Liksom exempelvis Försvarsmakten är den typen av organisation som är i fokus i studien mansdominerad, hierarkisk, bygger på funktionalism och specialisering och är känslig för politiska trender.

Projektet ställer medarbetaren i centrum. Kunskap om medarbetares arbetsvillkor och arbetssituation är grundläggande för ett framgångsrikt ledarskap. Projektet inkluderar även familjen, vilket kan relateras till exempelvis work-life-balance i allmänhet och militära familjer i synnerhet. Sammantaget finns ett flertal beröringspunkter med stor teoretisk och metodologisk överförbarhet till ledarskapsämnet.