Samhällelig säkerhet och hot mot demokratin

Forskningsprojektet ska undersöka hur olika aktörer i samhällsdebatten bedömer om vissa handlingar eller personer är ett hot mot demokratin, trots att sådana bedömningar ofta är politiska och osäkra.

År 2002 klassificerades 13 länder runt om i världen som "autokratiserande", det vill säga i en process där ett land går från mer demokratiskt till mer auktoritärt. År 2022 hade siffran stigit till 42. Detta innebär att hot mot demokratin är en av de mest angelägna samhällssäkerhetsfrågorna för demokratier. I Sverige har det dessutom skett en anmärkningsvärd ökning av hänvisningar till hot mot demokratin i medierna sedan år 2000. Efter det svenska valet 2022 debatterade forskare risken för autokratisering i Sverige. Sådana debatter antyder att den process genom vilken potentiella hot antingen accepteras som faktiska hot eller avfärdas är politisk och präglas av epistemisk osäkerhet.

Projektets övergripande forskningsfråga är: Hur avgör aktörer som deltar i samhälleliga debatter om hot mot demokratin huruvida vissa handlingar eller aktörer utgör hot mot demokratin, givet den politiska och osäkra karaktären hos denna bedömning?

Analyserar debatten om hot mot demokratin

Projektet kommer först att analysera den svenska debatten om hot mot demokratin för att bättre förstå hur specifika frågor kommer att accepteras som hot mot demokratin, medan andra inte gör det. I projektets andra fas analyseras vilka extraordinära åtgärder som vidtas för att hantera sådana hot. Den tredje fasen består av semistrukturerade intervjuer med aktörer som har analyserat och debatterat hot mot demokratin i Sverige, som forskare, journalister och politiker, samt professionella inom säkerhet vars arbete innebär att identifiera hot, för att bättre förstå hur de avgör om specifika handlingar eller aktörer faktiskt utgör hot mot demokratin.