Teknofascism, feminism och demokrati

Syftet med forskningsprojektet är att bygga upp en internationell lärandegemenskap och genom en ettårig kurs utforska de allt starkare kopplingarna mellan digital teknik, artificiell intelligens, stora teknikföretag och den globala framväxten av auktoritära styren ur ett feministiskt perspektiv.

Under de senaste åren har forskare i allt större utsträckning uppmärksammat hur stora teknikföretag, sociala medieplattformar och AI har bidragit till demokratisk tillbakagång och tillhandahållit den data- och informationsinfrastruktur som används i samband med krig, våld och etnisk rensning runt om i världen. Flera begrepp har föreslagits för att beskriva kopplingen mellan stora teknikföretag och framväxten av auktoritära regimer, bland annat teknokapitalism, teknofeodalism, digital auktoritarism och teknofascism.

Det är det sistnämnda begreppet – teknofascism – som lärandegemenskapen kommer att utforska ur ett feministiskt perspektiv. Arbetet utgår bland annat från följande frågor:

1. Hur använder dagens auktoritära regimer teknik, AI och data för att försvaga demokratiska normer och institutioner och understödja statligt våld mot grupper som utsätts på grund av kön, ras, klass eller etnisk tillhörighet?
2. Är teknofascism ett lämpligt begrepp för att beskriva detta fenomen? Vilka likheter och skillnader finns jämfört med historiska och samtida former av fascism, särskilt när det gäller frågor om kön, ras, kolonialism och arbetsliv?
3. Vilken roll spelar teknikföretagens ekonomiska drivkrafter och patriarkala ideologier, särskilt hos de stora teknikföretagen i Silicon Valley, för att möjliggöra samarbete med och inflytande från auktoritära aktörer? Hur tar sig dessa kopplingar olika uttryck i olika delar av världen, exempelvis när länder i det globala syd används som testmiljöer för ny teknik i samverkan med auktoritära regimer?
4. Hur arbetar feministiska aktivister, gräsrotsrörelser och civilsamhällesorganisationer för att försvara demokratin, använda teknik för omsorg och ömsesidigt stöd samt utveckla alternativa visioner för framtidens teknik?

Genom en digital lärandegemenskap med litteratur, gästföreläsningar och diskussioner samlar projektet deltagare från olika länder och med olika bakgrunder för att undersöka dessa frågor och lära av varandra.

Projektet leds av:

• Catherine D’Ignazio, MIT, anslagsmottagare
• Alessandra Jungs de Almeida, Försvarshögskolan
• Becca Lewis, MIT
• Erik Sandelin, MIT

Projektet stöds av:

• MIT Center for International Studies
• Försvarshögskolans Centrum för genus, fred och säkerhet
• MIT Data + Feminism Lab
• MIT OpenCourseWare

Läs mer om projektet