En krigsvetare som gillar fred
Hur ser framtidens krigföring ut i ett svenskt perspektiv? Och vilken betydelse kommer artificiell intelligens och annan ny teknologi att få för försvarsmaktens arbete? Det är några av frågeställningarna professor Alastair Finlan undersöker i sin forskning.
Alastair Finlan är sedan fyra år tillbaka professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hans forskning rör sig framför allt inom tre områden; specialförband, militär kultur samt militär strategi och modern krigföring.
– Jag vandrar ofta mellan områdena som ju är tätt förbundna med varandra. Jag är framför allt intresserad av hur människor ser på och genomför krig. Jag har skrivit två böcker om militär kultur där jag undersöker varför en försvarsmakt ser på krigföring genom en specifik kulturell lins baserad på sina erfarenheter och hur det påverkar stridskraften och beteenden i krig.
Framtidens krigföring i ett svenskt perspektiv
Just nu jobbar han med krig i framtiden på uppdrag av Försvarsmakten.
– Jag tittar på framtidens krig ur ett svenskt perspektiv. Men det handlar inte om science fiction utan om hur det kan se ut under de kommande 20 åren.
Han är i mitten av projektet och undersöker bland annat vad artificiell intelligens kan få för betydelse i framtiden, liksom autonoma vapen som Predator/Reaper drönare.
– Den här typen av vapen används inte av det svenska försvaret i dag, så jag tittar på vad den här utvecklingen kan få för betydelse för Sveriges del.
Alastair Finlan har tidigare analyserat USA:s och Storbritanniens krigföring och militära strategi i Afghanistan och Irak från 2001 och framåt, där nya teknologier spelat en stor roll.
– Det har hänt en hel del när det gäller teknikutvecklingen de senaste 20 åren. Därför är det intressant att analysera vad det här betyder för Sveriges del. Ska vi utveckla försvaret på traditionellt vis eller göra någonting annat?
Internationella relationer och strategiska studier
Alastair Finlans intresse för krigsvetenskap går långt tillbaka. Han skrev sin avhandling om Falklandskriget och har varit verksam vid flera lärosäten, som Keele och Plymouth University i Storbritannien och American University i Kairo, Egypten. Närmast kommer han från Aberystwyth University i Wales, Storbritannien.
– Jag har min bakgrund i internationella relationer och strategiska studier, och har alltid varit intresserad av hur krig påverkar samhället på olika nivåer. Krig berör ju allt, både sociala relationer och ekonomin, och om vi kan förstå krig kan vi även förstå hur vi kan undvika det. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Jag är en professor i krigsvetenskap som gillar fred.
Efter fyra år i Sverige talar Alastair Finlan utmärkt svenska, men att han sökte sig till Försvarshögskolan var faktiskt lite av en slump.
– Jag hade sett en annons om att de sökte en professor i krigsvetenskap, och jag var i ett skede av min karriär där det kändes rätt, så jag sökte tjänsten. Jag hade aldrig tidigare varit i Sverige och trodde inte att jag hade en chans, men det gick bra och jag fick jobbet.
Bidra till forskningsmiljön
I sin roll som professor hoppas han kunna utveckla forskningsmiljön inom ämnet krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
– Det är väldigt viktigt för oss som en relativt ung högskola. Förhoppningsvis kan jag bidra till en miljö med både civil och militär kompetens där unga forskare och lärare kan utvecklas på ett bra sätt.
Josefin Svensson
I korthet
Titel: Professor i krigsvetenskap.
När jag är ledig: Renoverar jag ett traditionellt svensk hus på landet.
Senast lästa bok: Human Compatible av Stuart Russell.
Dold talang: Jag spelade walesisk klubbrugby när jag var ung.
Jag diskuterar gärna: Krigföring i dag.
Min drivkraft som forskare: Att bidra till att förstå krig och krigföring.
Mer inom
KrigsvetenskapSidinformation
- Publicerad:
- 2020-10-22
- Senast uppdaterad:
- 2024-02-21