Familjenätverk del av den politiska ordningen

I boken ”Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia 500-2018” undersöker Peter Haldén hur stabila politiska system varit beroende av familjenätverk och idén om släktskap som bärare av legitim politisk ordning.

För att förstå internationell politik och krig i Europas, Mellanösterns och Centralasiens historia måste man sätta familjenätverk på elitnivå i centrum, menar Peter Haldén, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Min forskning visar att statsbyggnadsprocesser vilar i mycket högre grad på samarbete mellan familjenätverk än på våldsmonopol och undertryckande, som man ofta förknippar med det som är statens kärna, säger han.

Han anser att det finns en gammal föreställning inom statsvetenskap, historia och antropologi om att släktskapsbaserade grupper alltid är motsatsen till den politiska ordningen.

– Där familjenätverken tar vid tar politiken slut, har varit en ganska stark uppfattning ända sedan 1600-talet. Det här var något jag ville undersöka närmare, och trots att jag gått tillbaka ända till Romarrikets fall har jag inte hittat något belägg för det här i Europa.

Legitimitet som rikets representanter

Peter Haldén pekar snarare på att släktbaserade grupper, det vill säga elitgrupper som adel och kungafamiljer, varit i symbios med den politiska ordningen i Europa sedan lång tid tillbaka.

– Den senaste tiden har ju klaner och familjenätverk som styr parallellsamhällen uppmärksammats i svensk debatt, men historiskt sett har vi inte alls haft den här typen av formationer i Europa. Familjenätverken på elitnivå i Europa har haft sin makt och legitimitet i kraft av att de representerade riket.

Boken innehåller även en aktuell analys av Somaliland och Saudiarabien, som är exempel på två stater där släktskap spelar en avgörande politisk roll även i dag.

– De här länderna visar att det går att skapa moderna samhällen som bygger på nätverk av elitfamiljer, med det är inte demokratiskt eller jämlikt.

Forskningen som ligger bakom boken är baserad på textanalyser av olika typer av historiskt källmaterial, liksom litteratur inom specialistområdena.

– Jag har också tittat på dokument från medeltida och tidigmoderna stater och litteratur och dikter från den här tiden, som epos och hjältesagor.

Vad är bokens största bidrag?

– Jag menar att jag gör upp med en 300-årig fördom om stater och familjenätverk och visar att de här elitfamiljerna inte hämmat politiken, utan snarare varit en del av den.

Josefin Svensson

Publikation

Läs mer om boken Family Power: Kinship, War and Political Orders in Eurasia 500-2018 på Cambridge University Press.