Konflikten i Georgien väckte intresse för krigsvetenskap

Trots att Emil Petersson inte har militär bakgrund har han valt att doktorera i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. För 13 år sedan hände något i Sydossetien som kommit att forma hans karriär.

– Konflikten mellan Ryssland och Georgien väckte mitt intresse, och ett behov av att kunna förstå och förklara varför krig händer, säger Emil Petersson.

Augusti, sommaren 2008

Ända sedan Sovjetunionens fall har det varit oroligt i delar av Georgien mellan ryska separatister och Georgiska fredsbevarande styrkor.

Nu har det slutligen eskalerat till fullskalig militär konflikt.

Världens ögon vänds mot utbrytarrepubliken Sydossetien där sydossetisk milis drabbar samman med georgisk militär. Milisen får snabbt stöd av rysk militär.

18-årige Emil Petersson följer nyheterna på teven i föräldrahemmet.

Han vet såklart att det pågår konflikter runt om i världen, men det här är i Europa, och något får det att kännas nära och konkret. Så nära att Emil Petersson blir uppslukad av att förstå de mekanismer som lett fram till den väpnade konflikten.

Han börjar konsumera allt som har med kriget att göra.

– När det hände hade jag precis fyllt 18, och jag var för ung för att minnas konflikterna på Balkan. Det var kriget mellan Ryssland och Georgien som fick mig att söka mig till universitetet och fred- och konfliktsvetenskap, säger han.

Hittade akademisk hemvist i krigsvetenskapen

Emil Petersson har en rent civil bakgrund. Han har en kandidatexamen i fred- och konfliktvetenskap, en kandidatexamen i statsvetenskap och även en master i fred- och konfliktvetenskap.

En praktik som forskningsassistent på Försvarshögskolan öppnade hans ögon för krigsvetenskap.

– Här på FHS är de andra forskarna intresserade av samma saker som jag är intresserad av. Jag hade inte haft en tydlig inriktning förrän jag kom över krigsvetenskap första gången. Jag hittade min akademiska hemvist, säger han.

Ju mer han studerar, desto mer förståelse får han för de komplexa mekanismer som ligger bakom alla väpnade konflikter.

– Jag tror att man ofta tänker att det finns en enkel förklaring. Men ju mer man gräver förstår man att det finns många lager och att enkla förklaringar ofta är fel. Man behöver gräva djupare för att förstå, säger han.

– Varför gick man till exempel tidigt in med flygattacker mot den libyska regeringen medan det dröjde innan man gick in i Syrien? Där går det egentligen tillbaka ända till 60-talet och konflikten mellan väst och Libyen.

Har du blivit mer eller mindre konspiratorisk sedan du började studera det här?

– Jag tror att man faktiskt blir mindre konspiratorisk. Förståelsen ökar. Konspirationen är ofta enkla förklaringar på komplexa frågor.

Forskar om militära interventioner

Emil Petersson har valt att göra sin doktorsavhandling om interventioner.

– Interventionsdynamiken är väldigt viktig för att förstå det kontemporära kriget. Det är där konfrontationen mellan stater sker i dag till väldigt stor del. Mycket av den existerande forskningen tittar på de stora dragen och de generella effekterna. Kanske framför allt hur en intervention påverkar utfallet. Ser vi en förhandlingslösning eller en militär seger för den ena sidan?

– Det jag sett är att det uppkommit ett ökande intresse för ren slagfältsdynamik, dynamiken på mikronivå. Man tittar inte bara på de stora trenderna utan även på vilka faktorer på mikronivå som påverkar, säger han och fortsätter:

– Det tycker jag är väldigt spännande. Där har det krigsvetenskapliga fältet något att bidra med. Det finns redan stark forskning kring slagfältsdynamik och operationer och taktik som man kan föra in för att förstå hur intervention påverkar en konflikt.

Enligt Emil Petersson är en stor del av grundproblematiken att det ofta inte finns realistiska förväntningar, eller ens en tanke, kring vad interventionen ska leda till bortom en militär seger.

– Ta Afghanistan till exempel där en 20-årig intervention nu håller på att avslutas. Mina officerskollegor som har hands on-erfarenhet därifrån menar att det stundtals saknats en tydlig tanke och plan för vilka typer av politiska och sociala förändringar som den militära insatsen skall underbygga och stödja, säger han.

Han menar att det är viktigt att forska kring det här för att i framtiden kunna genomföra väl underbyggda interventioner.

– Jag har en ganska pragmatisk syn på krig. Jag ser ingenting som tyder på att det väpnade kriget kommer att försvinna som policy-verktyg. Därför är det viktigt att förstå hur det kan användas och vad det får för effekter. Det finns ett värde i att verkligen förstå vad som händer när en extern stat intervenerar i en inomstatlig konflikt, säger han.