Sök

Sök
Filip Brolin

Arbetsgivarna står på kö

Filip Brolin kliver snart ut i en ljus framtid. Masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet är ett samarbete med ett antal företag, myndigheter och organisationer inom försvars- och säkerhetssektorn – ett samarbete med full akademisk integritet, men som svarar mot marknadens behov.

Arbetsgivarnas behov är stort av personer som kan tolka mellan tekniska utvecklare och användare av system och hitta de bästa lösningarna. Nu när sista terminen närmar sig sitt slut står arbetsgivarna i kö för Filip Brolin och hans klasskamrater.

Varför valde du masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet?

– När jag läste kandidatprogrammet i statsvetenskap blev jag intresserad av olika metoder och sätt att närma sig och försöka fånga verkligheten. Tvärvetenskapen, helt enkelt. När jag skulle välja masterprogram var jag ute efter att fortsätta tvärvetenskapligt och bredda det vetenskapliga perspektivet, men upplevde att de flesta masterprogram gick åt andra hållet, mot att spetsa sig, snäva in och smalna av. Masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet var det jag letade efter.

Berätta hur det tvärvetenskapliga synsättet kan bidra till samhället.

– Det är tydligt att många av de utmaningar som samhället står inför inte går att lösa inom en vetenskap. Det krävs individer som är superspetsiga i sin kompetens, men det behöver kombineras med att kunskapsområdena pratar med och förstår varandra. I det här mötet ser jag att lösningen av många samhällsproblem ligger – från försvarsfrågor till planetens framtid.

– Vi kan ta Falsterbo, med risken för framtida översvämning, som ett konkret exempel. Det går att se på frågan som ett tekniskt problem, och bygga översvämningsvallar. Men alla i Falsterbo vill inte att det ska byggas vallar och frågan kan få bli vem som har rätt att besluta om vallarna ska byggas. Då hamnar vi i ett statsvetenskapligt problem. Ett annat perspektiv är samhällsplanering, för vi borde kanske inte bygga där överhuvudtaget. Det handlar om att se flera perspektiv, så att de som kan det tekniska faktiskt pratar med dem som kan det sociala.

– Lösningar som utgår från ett perspektiv och en problemförståelse är helt enkelt sällan det bästa sättet att lösa problemet i längden. Och genom att bara ha ett perspektiv på problemet risker man även att missa effekter som uppkommer till följd av den föreslagna lösningen.

– Vissa problem kanske kan lösas inom ramen för ett perspektiv, men många kräver flera perspektiv för att vara verkningsfulla och långsiktiga. Det handlar om att mötas, inte bara om exempelvis ett användargränssnitt på ytan, utan om att ta in varandras förhållningssätt till frågan på ett djupare plan.

Och du vill vara med?

– Ja, jag har ett driv att bidra till samhället, vara en länk mellan olika ”språk” och olika sätt att lösa problem, så att problem och lösningar kan hitta varandra.

Arbetsgivare rycker redan i er?

– Ja, så är det faktiskt. De jobbar aktivt för att ha en relation med oss och kommer och presenterar sig. Känslan är att de står i kö och bara väntar på att vi ska bli klara. Några i klassen har redan anställning och jobbar på heltid eller kvartstid, samtidigt som de skriver examensuppsatsen. Det finns helt enkelt ett stort intresse för oss.

Beskriv ett möte med ett företag som inte känner till det här masterprogrammet.

– De inledande minuterna är de fortfarande fast i tanken att det bara finns den traditionella statsvetaren och ingenjören – att man är antingen eller och bara har tillgång till ett perspektiv. Sen lossnar det och de förstår att vi är både och, bryggan mellan vetenskaperna. Och de behöver oss.

Vad blir reaktionen?

– ”Men vänta, det här är ju jätteintressant, och har du klasskamrater också sa du?”. Vi möter verkligen ett jättestort intresse och jag tror att programmet kommer behöva växa mycket de kommande åren för att möta behovet. Konsultfirmorna inom industrin är snabbast och har förstått vad det handlar om, vad vi är och hur vi ska användas. Det är jättehäftigt att de vill att jag ska komma på en fika för att de ska få presentera sig.

Du läser sista terminen nu och har några som drar i dig?

– Jag är väldigt sugen att komma ut och arbeta och har två jobberbjudanden, som jag förstås inte kan prata om. Men det är inte unikt för mig, utan faktiskt så det ser ut för oss alla. Jag skulle kunna få ett jobb imorgon, så hungriga är de är på oss. Men de flesta av oss vill avsluta utbildningen och få examen först.

Hur ser drömkarriären ut för dig?

– Längre fram ser jag en möjlighet att komma tillbaka till universitetsvärlden och doktorera. Men troligen kommer jag börja med att jobba ett par år som analytiker inom någon försvarsmyndighet, eller kanske som konsult inom försvarsindustrin. Jag ägnar till exempel gärna mer tid åt den typ av arbete som jag håller på med nu med mitt projektarbete på FOI.

Berätta om projektarbetet på FOI.

– Jag har i uppgift att ta fram ett spel för utbildning om totalförsvaret. Totalförsvaret är ett system som består av människor och teknik. Det är inte lätt att överblicka, och utan förståelsen för hur den svenska förvaltningen är uppbyggd kan man inte närma sig att förstå hur totalförsvaret är tänkt. Och därtill har man alltså tekniken.

– Mitt uppdrag är att både få fram ett spel och att testa om det är en gångbar metod för att lära sig om komplexa system. Målgruppen är i första hand operationsanalytiker, men i förlängningen ska spelet även kunna användas ute på myndigheter för att skapa en grundläggande idé om totalförsvaret i helhet.

Vilka olika alternativ finns det sista terminen?

– Ungefär hälften har valt en rent teoretisk uppsats och andra halvan ett praktikernära projektarbete med vetenskapliga krav. Den här bredden ska bli jättespännande att se på slutseminariet och speglar zonen mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap. Vi har allt från någon som tittar på maktprojiceringsbegreppet till – om man ska gå till det mest konkreta – en som tittar på olika tekniska standarder för cybersäkerhet.

Betyder det att ni har helt unika profiler när ni tar examen?

– Ja precis. Min klass består av ingenjörer, officerare, datavetare och statsvetare och vi står stadigt i våra utbildningsbakgrunder. Sedan väljer vi kurser utifrån intresse och hur vi vill nischa oss. Den här utbildningen hade kunnat vara 5 år, så många intressanta insteg finns det. Jag har valt att läsa kurserna Riskanalys, Att anställa inom säkerhetssektorn, Systemperspektiv på totalförsvaret och så Underrättelseanalys utanför programmet.

– Våra olika bakgrunder gör det tydligt för oss vilka underliggande idéer vi hade vad gäller vetenskap. Det blir samtidigt tydligt vad man själv kan, som de andra inte kan. Att få mötas i den diskussionen, studenter emellan, det har varit en stor del av behållningen och väldigt häftigt.

– Och jag måste säga att mötet med officersperspektivet varit extra intressant. De har praktikerperspektivet, för de här idéerna och tekniska lösningarna som kommer från samhällsvetenskapen och naturvetenskapen, de ska faktiskt användas av någon.

Masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet

Observera att Innovation, försvar och säkerhet är det nya namnet på programmet som tidigare hette Utveckling av system för försvar och säkerhet.

Hur skulle du förklara titeln på masterprogrammet Innovation försvar och säkerhet? Vad är det för system ni tittar på?


– Jag tror att titeln kan leda tankarna till enbart tekniska system, men vi tittar på system i en bredare bemärkelse. Ett system är något som innefattar olika delar som påverkar varandra. Jag tror det är enklast att förklara med hjälp av exempel.

– Målen för försvarssystem är ofta abstrakta. Ett av målen för civilt försvar är till exempel att "upprätthålla en nödvändig försörjning". Redan direkt väcks en rad frågor: Vad är till exempel "nödvändig försörjning"? Hur fungerar försörjning i fredstid? Hur bidrar ”nödvändig försörjning” till det övergripande totalförsvarsmålet att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp?

– Vi tänker nog redan på de här frågorna som system. Om jag säger att det är viktigt för försörjningen att vi har leverantörer i olika delar av världen, så håller de flesta med mig. Säger jag att det är viktigt för försörjningen att vi har ett fungerande transportnät, så håller de flesta med mig. Säger jag att det är viktigt för transporter att vi har reservdelar, ja även då så håller de flesta med mig. Allt hänger ihop i system.

– Ett annat exempel som utgår från en lägre nivå och rör sig upp skulle kunna vara ett Gripen-plan. Vi skulle kunna studera planet som ett eget system, eller så undersöker vi hur det interagerar med en motståndare – och då skulle man kunna se luftstriden som ett system. Eller så undersöker vi flygplatsen tillsammans med Gripen-planet – och har det som vårt system. Vi kan se hela flygvapnet som ett system – eller hela Försvarsmakten. Jag själv arbetar med ett projekt där totalförsvaret ses som ett system, och visst är Gripen-planet en del av det systemet.

– Att studera försvarssystem är just det, att gå upp och ner i dessa trappor och koppla ihop ofta abstrakta målbilder med praktiska lösningar. Visst är en del av programmet mer tekniskt, men det är ju för att vi ska ha förståelse för såväl tekniska som icke-tekniska lösningar.

– Jag uppfattar att målet för utbildningen är att skapa förståelse och kunskap om hur olika lösningar på olika nivåer i ett system påverkar varandra, och hur de kopplas samman med de mer abstrakta problemen vi försöker lösa, som till exempel skydd av Sverige.

”Efter att ha börjat på masterprogrammet så ser jag system överallt. Är min dator ett system? Ja absolut. Är jag och min dator ett system? Definitivt. Är min familj ett system? Till 100%. Är samhället ett system, ja det vågar jag säga.”

Sidinformation

Publicerad:
2022-05-13
Senast uppdaterad:
2023-09-20
Dela: