Sök

Sök
  • Start
  • Praktik på Regeringskansliet
Hugo Hedén

Praktik på Regeringskansliet

Hugo Hedén hittade masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet när han sökte skärningspunkten mellan olika kunskapsområden och ett sätt att befinna sig ”där ringarna möts”. Praktikterminen gjordes på Regeringskansliet där han fick perspektivet från den politiska och policydrivande sidan i en historisk tid, med Sverige på väg in i Nato och en ökande försvarsbudget.

Hugo Hedén har alltid haft ett intresse för försvar och säkerhet. Han har studerat vid civila universitet, tagit en officersexamen vid Försvarshögskolan men kände ändå att han inte var klar med de akademiska studierna. Känslan förstärktes under examensarbetet på Officersprogrammet.

– Mitt examensarbete på officersutbildningen undersökte om man kan applicera den militärstrategiska teorin ”The enemy as a system” inom cyberarenan. Här fick jag blodad tand för fortsatta studier, egna studier och ansvar för en egen produkt. Jag har alltid haft draget att vilja leta efter det man inte tänkt på. Vad är det man inte ser? Jag kände tydligt att jag ville ha mer av det.

Letade efter skärningspunkten – och fann den

Hugo Hedén satte sig och tittade på Försvarshögskolans olika masterprogram. Ämnesområden som militärhistoria, statsvetenskap och ledarskap var intressanta. Han konstaterade samtidigt att han alltid haft intresse för teknik, säkerhets- och försvarspolitik och för sociala aspekter.

– Jag letade efter ett masterprogram som var en knutpunkt mellan olika kunskapsområden och hittade masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet. Det var precis vad jag letade efter: skärningspunkten och platsen där jag får kombinera och dra nytta av mina personliga intressen, ett sätt att befinna mig mitt emellan de här fälten, där ringarna möts.

Informationsöverföring i en kompartmentaliserad samtid

Den där skärningspunkten återkommer Hugo Hedén till. Han ser hos vänner inom akademiska studier att många får djup spetskompetens inom sina områden, men att kunskapen är kompartmentaliserad och avgränsad från övriga kunskapsfält. Sen är den gängse gången att man genom sitt yrkesverksamma liv samlar erfarenheter som gör att man breddar sitt perspektiv och ser hur nischkompetenser kan appliceras inom andra områden.

– På masterprogrammet går vi från andra hållet. Vi har ett antal problem som behöver lösas i samhället. Och vi har alla de här olika spetskompetenserna. Hur får vi större effekt, där summan av de olika delarna är större än respektive del?

Han menar att det är tydligt att informationsöverföring och det sociotekniska perspektivet behövs, särskilt när samhället står inför andra utmaningar än tidigare. Han nämner elförsörjning som ett konkret exempel.

– När man exempelvis säkrar elförsörjningen, måste man ta hänsyn till flertalet faktorer så som samspelet mellan sociala aspekter, mänskligt beteende och tekniska lösningar – eller med andra ord organisation, process och teknik. Vilka lösningar har man hittat, och hur kan man kombinera dem?

”Du förväntas ha ett eget perspektiv”

Hugo Hedén tillhör den andra kullen på det relativt nya masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet. Att klasskamraterna har skilda bakgrunder – statsvetare, ingenjörer och officerare – innebär att seminarier och diskussioner utvecklas på ett annat sätt än under kandidatstudierna.

– Du förväntas ha ett eget perspektiv. Du förutsätts också kunna producera text och prestera på en högre nivå. Fokus ligger i stället på hur man omsätter kunskaperna och argumenterar för perspektiven eller lösningarna. Masterprogrammet är väldigt interaktivt. De diskussioner vi har driver vars och ens egen utveckling framåt, vilket är väldigt tillfredsställande.

Inom programmet finns det ett antal valbara kurser. Här valde Hugo Hedén bland annat en kurs inom cyberoperationer, som öppnar möjligheter att arbeta med den typen av frågor.

– Jag skulle säga att kurserna är förutsättningsskapande. Man blir inte expert, men man får god förståelse för vilka hot som företag och myndigheter står inför idag, en förståelse för nätverk och aktörers modus.

Nätverk för framtiden

Sverige är inte ett jättestort land och på något sätt brukar man stöta på varandra i olika sammanhang, kanske särskilt inom den relativt begränsade försvars- och säkerhetssektorn. Så resonerar Hugo Hedén när det kommer till det nätverk han får via Försvarshögskolan.

– På sikt kommer mina klasskamrater växa in i organisationer och det känns ganska naturligt att anta att de kommer upp på någon typ av ledningsnivå. Att ha en dialog med sig från början känns bra. Jag räknar in även våra föreläsare och besökare från näringslivet i nätverket. På Försvarshögskolan är man inte en av 300 i en anonym föreläsningssal, utan man har en personlig kontakt. Den tar man med sig.

Examensarbete för Försvarshögskolan

När det var dags för examensarbetet kom det en fråga från institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan. Var Hugo intresserad av att skriva om systemperspektiv på luftburna elektroniska krigföringssystem? Det var han. Här analyserade han hur man kan se på interaktioner mellan hot och motmedel inom sfären telekrig utifrån ett systemperspektiv.

– Det finns inte jättemycket publicerat på området. Examensarbetet kan bidra till att man kan fortsätta forskningen inom akademin, så att inte all kunskap drivs privat och försvinner in i hemligstämplade dokument. Det har varit oerhört utmanande och tillfredsställande att bryta ny mark.

Praktikplatsen på Regeringskansliet

Efter sina första två terminer har han fått praktikerfarenhet från BEA Systems Hägglunds som tillverkar strids- och bandfordon, och han har därtill sina erfarenheter från Officersprogrammet. Totalt sett kände Hugo Hedén att han har en hyfsat god bild av vad den delen av Sveriges försvar sitter med för frågor, hur de utbildar och hur de arbetar operativt.

När det närmade sig praktikterminen gick funderingarna därför till vad han inte visste – och därmed behövde komplettera med. Han kopplar det till masterprogrammet, att de flesta som går här generellt är väldigt nyfikna och frågvisa av sig.

– När man fått nya perspektiv, ja då vill man ha nästa. Det jag var väldigt nyfiken på var den politiska och policydrivande sidan. Vad sitter man med för frågor rent praktiskt inom de myndighetsstyrande verksamheterna? Hur ser en dag på utrikes- eller försvarsdepartementet ut? Och hur ser dialogen och samarbetet ut med exempelvis privat försvarsindustri, som har sina prioriteringar och mål? Det kändes uppenbart att det området rymmer otroligt fascinerande frågor.

Tanken ledde till centrala Regeringskansliet – och till en praktikplats.

– Själva masterutbildningen väcker en nyfikenhet hos utomstående: Vad är vi för folk som har fingrarna i flera syltburkar och vill kombinera olika perspektiv? Min chef på Regeringskansliet berättade att de var väldigt nöjda, med mig och med programmet givet de utmaningar som samhället står inför. Det var väldigt kul att höra. Masterprogrammet behövs, det är rätt tänkt av Försvarshögskolan.

Fick inblicken han önskat sig

Hugo Hedén praktiserade bland annat på avdelningen MFU, materiell forskning och utveckling. Där fick han handlägga ärenden när myndigheter kommer in i med förfrågningar och framställningar, driva ärendena genom hela beslutprocessen, via internberedning och gemensam beredning, och sedan ta fram koncept för beslut. Han medförfattade också en remissammanställning till betänkande för cybersäkerhetsutredningen. Och det här gjorde han i vad som måste betecknas som en historisk tid, med ett kommande svenskt Nato-medlemskap och en ökad försvarsbudget.

– Det är en otrolig tajming och intressanta frågor och dialoger när försvarsbudgeten ökar till 2 procent. Hur omsätter man det rent praktiskt? Det är ju inte bara att köpa system och anställa mer människor, utan de två delarna måste mötas.

Han menar att frågeställningen känns igen och tangerar något masterprogrammet haft stort fokus på. Det räcker inte att en del, komponent eller variabel fungerar optimalt. Om den inte kan utbyta information eller samverka med andra delar får man en suboptimal effekt. Han konstaterar att i det här fallet möts allt från industripolitik och säkerhetspolitik till praktiska frågor som inhemska resurser, diplomati och hur man säkrar kunskapsutvecklingen med investering i lärosäten och kritiska teknologier.

– Hur skapar man förutsättningarna för Sveriges försvar? Vad innebär i det i praktiken? Det är den största frågan som drivs här på styrningsnivå. Det här är frågor vi behandlat teoretiskt i en skyddad miljö på universitet. Det är enormt intressant att komma ut i verkligheten och se vilka delar av teorin som överensstämmer med verkligheten.

Tankarna på framtiden

Hugo Hedén beskriver att masterprogrammet har öppnat väldigt många dörrar. Han ser en möjlighet att gå tillbaka till Försvarsmakten och jobba med utvecklingsfrågor där. Han ser möjligheter inom den privata sektorn, antingen inom försvarsindustrin eller inom cybersäkerhet. Han ser också möjlighet att arbeta för policyskapande organisationer, i synnerhet i och med den förändring som ett Nato-medlemskap innebär.

– Hela den här sektorn kommer växa och alla behöver kompetenta människor. Jag skulle kunna tänka mig att jobba internationellt med Nato-frågor, med säkerhetspolitik, forskning och utvecklingsfrågor. Men även försvarsdepartementet är intressant och jag har dessutom en stor fascination för cyberområdet som en av vår tids stora utmaningar. Jag har en idé om vart jag vill och en uppfattning om hur jag ska ta mig dit. Men allt det kräver erfarenhet och det här är mitt första steg – att ta vara på alla delar av utbildningen och bygga min erfarenhetsbank.

Masterprogrammet Innovation, försvar och säkerhet

Observera att Innovation, försvar och säkerhet är det nya namnet på programmet som tidigare hette Utveckling av system för försvar och säkerhet.

Dela:
Publicerad 2022-06-15 Uppdaterad 2022-09-21