Sök

Sök
Axel Boltenberg.

”Jag har förstått allvaret i officersyrket”

När Axel Boltenberg och hans kurskamrater på Högre officersprogrammet besökte förintelselägret Auschwitz var det i syfte att aktivera reflektionsprocessen kring etiska dilemman.

– Förintelsen måste betecknas som det ultimata misslyckandet ur ett professionsetiskt perspektiv. Upplevelsen av att ha varit där och sett förintelselägren med egna ögon har ett värde som inte går att mäta i högskolepoäng. Det är en erfarenhet som jag tycker att alla svenska officerare borde ha, säger Patrik Schwartz som är lärare vid Högre officersprogrammet på Försvarshögskolan.

Aktiv reflektionsprocess

Kursen personlig ledarutveckling för militära chefer 2 genomförs under det andra året vid HOP och inleds med två dagars teori inför resan ned till Polen och besöket i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. På plats får Patrik Schwarz och de 75 officerarna på Högre officersprogrammet en guidad visning av lägret. De har också ett seminarium där de diskuterar själva upplevelsen, känslorna och funderingarna som uppstår under och efter besöket. Som till exempel frågan: Hur kunde de tyska officerarna som befann sig i Auschwitz genomföra besluten om avrättningar?

– Det är de mekanismer som användes för att göra förintelsen möjlig som vi vill reflektera kring, bland annat hur de avhumaniserade judarna och de andra offren totalt för att sedan avrätta dem, säger Patrik Schwartz.

Professionsetik på kursen sätter fokus just på de etiska utmaningar som officersyrket innebär med de ofta stora och avgörande beslut som ska fattas och som påverkar andra människor.

– Vi pratar mycket om hur viktigt det är att bibehålla en aktiv reflektionsprocess i sig själv. Att det är människor som kommer att påverkas av mitt beslut men också varför jag behöver fatta det här beslutet.

Miljöbild Auschwitz.

Miljöbild Auschwitz. Foto: Mathias Guss.

Moralisk sensibilitet och avhumanisering

Moralisk sensibilitet handlar om att anta en viss attityd mot en viss handling utifrån särskilda villkor. Villkoren, eller situationen som ska lösas, avgör vilken grad av sensibilitet som gäller. Patrik Schwartz exemplifierar med att de som arbetar i vissa yrken, som vårdyrken, kanske har som mål att maximera den moraliska sensibiliteten för att till varje pris rädda sin patient. Medan en officer som ska leda en väpnad strid kanske måste kunna vara beredd på att sänka sin moraliska sensibilitet för att lösa sin uppgift. Detta är en process som alla officerare måste vara medvetna om och kontinuerligt reflektera över. Avhumanisering handlar om hur man slutar behandla varandra som människor. Att betrakta andra människor som resurser eller pjäser i ett spel är ett exempel på det.

– Inom den militära professionen pratar vi om mål och svåra uppgifter som skall lösas. När vi gör detta måste vi vara medvetna om både vad vi gör och hur vi gör det. Syftet med kursen är bland annat att officerarna ska bli medvetna om vad de är satta att göra. De ska också kunna reflektera kring spännvidden från att vara fullständigt känslomässigt engagerad i ett beslut till att fatta beslut enbart utifrån den uppgift man har och vad som behöver göras i den situationen, förklarar han.

Järnväg fram till koncentrationslägret Auschwitz.z

Dödens port. Järnväg fram till koncentrationslägret Auschwitz. Foto: Mathias Wallin.

Andra besöket i Auschwitz

För Axel Boltenberg på Högre officersprogrammet var det inte första gången som han besökte Auschwitz. Första gången var när han gick på gymnasiet och skolan hade en vänort i Polen. Då levde han sig snarast in i offrens situation. Nu, som gift och förälder och officer på ubåtsflottiljen i Karlskrona var det delvis andra saker som gjorde intryck.

– För mig blev det tydligt hur jag själv och mitt liv har utvecklats sedan jag var där första gången. Ur ett etiskt och moraliskt perspektiv, som är fokus för denna kurs, var det avhumaniseringen och vidden av hela verksamheten som verkligen slog mig denna gång.

Är avhumanisering en förutsättning?

Axel Boltenberg har jobbat i tio år som officer i Försvarsmakten. Han är van att ge order och fatta beslut som påverkar andra människor. Kan du förstå hur de tyska officerarna kunde agera på det sätt som de gjorde, går det ens att hitta förklaringar?

– För andra gången i Auschwitz, så kändes det helt groteskt när jag förstod hur omfattande förintelsen var, och med vilken effektivitet det genomfördes. Det var väldigt svårt att ta in och jag slogs av skalan på det hela.

– Samtidigt har jag själv jobbat med att på ett effektivt sätt försöka verkställa omfattande planer och idéer och sett hur vi idag bygger strukturer och byråkratier i vårt samhälle för att hantera olika problem. Så egentligen kan jag ju förstå att det kan bli den volymen och storleken, säger han.

Han resonerar vidare kring de litteraturstudier som ingår i kursen och som ger olika perspektiv på hur vi i samhällets olika system sätter etiketter på människor för att slippa se individen, patienten eller motståndaren beroende på vem det handlar om. Att det är olika sätt att distansera oss från de individer som faktiskt påverkas av beslutet och på så sätt avhumanisera dem.

– Det kanske är helt nödvändigt i vissa yrken för att få en distans mellan sig själv och beslutet, eller för att få en objektivitet i det du behöver göra i förhållande till någon. Det får mig att tänka att den här avhumaniseringen är mer eller mindre närvarande i vårt samhälle hela tiden.

– I rollen som officer är man satt att lösa vissa uppgifter för försvaret av Sverige och det kommer att innebära att man också behöver utföra handlingar som i krig är tillåtna men i fred är otillåtna. Det behöver man förhålla sig till.

Reflektionsprocessen är helt central

Om vi utgår ifrån att förintelsen inte är en enskild händelse i historien och att liknande händelser kan upprepa sig med tanke på att vi precis konstaterat att samma mekanismer och strukturer fortfarande är aktiva i samhället. Hur ser du då på ditt uppdrag och ansvar som officer att se till att handlingar med ett viktigt syfte inte övergår i förbrytelser?

– Avhumanisering tror jag ingår som en naturlig del i jobbet som yrkesmilitär eftersom vi behöver bekämpa en motståndare. Samtidigt får den inte gå så långt att vi begår brott eller missbrukar vår ställning. För en chef inom Försvarsmakten är sådana här typer av injektioner nödvändiga för att bibehålla en aktiv reflektionsprocess, så att man hela tiden påminner sig om att det är människor jag påverkar med mitt beslut, förklarar han.

Uppgift om professionsetiskt dilemma

En huvuduppgift i kursen är att officerarna ska formulera ett framtida etiskt dilemma som skulle kunna uppstå i deras nästa befattning. Det kan handla om allt ifrån risken att begå krigsbrott i en väpnad konflikt, till etiska dilemman i det dagliga stabsarbetet.

Har du nu, under kursen, reflekterat över någonting som har hänt tidigare i ditt yrkesliv där du känner att du skulle ha agerat annorlunda om du hade haft den kunskap och de verktyg kring reflektionsprocessen som den här kursen har gett dig?

– Både att gå den här kursen, att åka till Auschwitz, och att Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari i år har ju satt saker i ett lite annat ljus för mig, säger Axel Boltenberg och förklarar:

– Dilemmat kring hur jag ser på motståndaren har funnits med mig hela tiden, men det har definitivt konkretiserats under det senaste året, kanske delvis på ett annat sätt. Jag har inte direkt identifierat någon tidigare händelse där jag skulle resonerat annorlunda utifrån mina nya kunskaper, däremot tror jag definitivt att min ålder och livserfarenhet spelar en stor roll för hur jag ser på mitt jobb idag.

Mentorering och coaching

I kursen ingår också att ni ska coachas av er mentor och av varandra, så kallad peer-coaching som innebär att båda parterna som coachar varandra är på samma organisatoriska nivå. Hur upplever du det?

– Den relationen man skapar med sina kurskamrater är den absolut största behållningen av hela programmet. Coaching är väldigt bra för att hjälpa tilliten på traven, eftersom vi tvingas diskutera och resonera om saker som vi kanske inte hade gjort om vi bara hade satt oss ned och tagit en fika. Coachingen är helt central i en sådan här kurs där man verkligen behöver blottlägga sina farhågor och förväntningar.

Nu när du har en och en halv termin kvar, finns det något konkret som du tar med dig från kursen när du återgår i tjänst?

– Det konkreta är nog att jag i ännu större utsträckning har förstått allvaret i mitt yrke. Besluten vi officerare fattar när vi utför vårt jobb kan få stora konsekvenser. Jag är inte rädd att fatta de besluten, men jag har fått en djupare förståelse för allvaret i det och vilka konsekvenser det kan få för mig personligen, min personal, motståndaren och för Sverige. Det låter kanske lite högtravande men är verkligen det konkreta jag tar med mig.

Monika Wallström

Tre block i kursen personlig ledarutveckling för militärchefer (PLUMC 2)

Del två av kursen i personlig ledarutveckling för militära chefer som ingår i Högre officersprogrammet består av tre delar.

  1. Det första blocket handlar om professionsetik, att formulera potentiella framtida utmaningar eller problem inom området professionsetik för sig själv. Där ingår också att reflektera över olika möjligheter och handlingsalternativ för att ta sig an utmaningen.
  2. Det andra blocket handlar om kultur och organisation och att även i den delen formulera potentiella utmaningar eller problem för att sedan gå vidare med möjligheter och handlingsalternativ med stöd av den vetenskapliga litteraturen som finns kopplad till kursen.
  3. Det tredje blocket handlar om att titta på sin egen och kurskamraternas utveckling under Högre officersprogrammet och reflektera över det.

Sidinformation

Publicerad:
2022-12-14
Senast uppdaterad:
2024-04-23
Dela: