4,8 miljoner till forskning om kvinnors roll i Sveriges och Finlands krigsberedskap

Forskningsprojektet Kvinnoorganisationer i Sveriges och Finlands krigsberedskap får 4 847 000 kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Projektet ska undersöka hur kvinnor och kvinnosektioner bidrar till försvar och beredskap i Sverige och Finland. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har både Sverige och Finland intensifierat sina förberedelser för potentiella konflikter. Informationsmaterial om kris och krig har delats ut till alla hushåll och budskapet är tydligt: alla medborgare förväntas bidra till den nationella motståndskraften.

Ska studera kvinnors vardagliga beredskapsarbete

För kvinnor, som fortfarande är i minoritet inom de nordiska försvarsmakterna, väcker denna utveckling viktiga frågor, menar Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap, som leder projektet.

– Vi ska undersöka vad den ökade förväntan på krigsberedskap betyder för kvinnor, både i vardagen och genom deras organisering i kvinnosektioner. Genom feministisk och kritisk forskning inom politisk ekonomi, internationella relationer och krigsvetenskap vill vi lyfta det ofta osynliga arbete som kvinnor utför i totalförsvaret, säger hon.

Projektet bygger på forskning som visar att kvinnors frivilliga försvarsorganisationer historiskt har spelat centrala roller i krigsförberedelser, både i Norden och internationellt.

Två grannländer – skilda erfarenheter av krig

Trots geografisk närhet har Sverige och Finland olika historiska erfarenheter av krig och försvarsberedskap. Sverige har inte haft krig på sitt territorium på över 200 år och avvecklade delar av sitt försvar under 2000-talet, medan Finland behållit ett starkt värnpliktsförsvar och aldrig haft nedrustning som politiskt mål.

I dag är båda länderna medlemmar i Nato, men utvecklingen skiljer sig fortfarande åt. Finland har fortsatt en värnplikt främst för män, medan Sverige också kallar in kvinnor till totalförsvaret.

– Dessa skillnader gör jämförelsen särskilt intressant. Projektet kan ge ny kunskap om hur kön påverkar krigsberedskap i två västerländska demokratier som samtidigt rustar upp men har helt olika historiska utgångspunkter, säger Jenny Hedström.

Forskningen ska också fördjupa förståelsen för hur kvinnosektioner formar uppfattningar om könade roller inom nationellt försvar.

Bygger vidare på tidigare forskning

Projektet tar avstamp i Jenny Hedströms tidigare studier från Myanmar, där hon utvecklade begreppet militariserad social reproduktion (MSR) – ett sätt att analysera kvinnors emotionella, materiella och symboliska arbete i konfliktdrabbade områden.

– Genom att tillämpa MSR på Sverige och Finland kan vi utveckla begreppet i ett helt nytt sammanhang och samtidigt synliggöra kvinnors vardagliga arbete i den pågående västerländska återupprustningen, säger hon.

Det treåriga projektet smygstartar 2026 och drar igång fullt ut 2027.