Sök

Sök
Porträtt av Michael Ekenstedt

Michael Ekenstedt är adjungerad professor vid Institutionen för försvarssystem, Försvarshögskolan. Professuren finansieras av KK-stiftelsen under tre år (2020-2023).

Utmaning att få lönsamhet i innovationsarbetet

Michael Ekenstedt är adjungerad professor vid Institutionen för försvarssystem. Det innebär att han delar sin tid mellan strategi och affärsutveckling på Saab Dynamics och forskning om styrning av förmåge- och teknologiutveckling vid Försvarshögskolan.

– Anledningen till att jag är här är att vi inom Saab upptäckte att vi behövde få en bättre förståelse av kundbehovet, säger han.

I utvecklingen av nya produkter finns två huvudprocesser; dels innovationsprocessen som går ut på att identifiera vad man ska utveckla, dels realiseringsprocessen som handlar om hur man utvecklar produkten.

– Traditionellt har industrin fokuserat på realiseringsprocessen eftersom man kan kontrollera de faktorer som påverkar den. Fokus för vår forskning är innovationsprocessen – hur Försvarsmakten och försvarsindustri kan bli bättre på att identifiera vilken förmåga och vilken teknologi som ska utvecklas för att möta nya behov, förklarar han.

Att utveckla ny försvarsmateriel tar ofta lång tid och kostar mycket pengar, och det finns därför ett stort intresse från industrins sida att förstå de olika faserna i Försvarsmaktens materielanskaffning bättre.

– Det är väldigt svårt att få lönsamhet i att utveckla nya produkter. Generellt inom hela industrin är det egentligen bara en produkt av sju som är lyckad och 35 procent av nya produkter misslyckas i lanseringsstadier, vilket gör att det finns en stor drivkraft inom industrin för att förbättra siffrorna.

Metodik för förmågeutveckling

Michael Ekenstedts forskning är framför allt inriktad på hur styrningen av förmåge- och teknologiutvecklingen kan förbättras, och han analyserar i ett första skede hur Försvarsmakten genomför sin förmågeutveckling. Målet är att ta fram en generell metodik som kan användas både av Försvarsmakten och industrin och som då fungerar som en tolk mellan Försvarsmakten och försvarsindustri.

– Försvarsmakten är väldigt bra på att identifiera förmågebehov men mindre bra på att översätta förmågebehoven till det som industrin behöver, som detaljer kring specifika tekniska egenskaper och prestanda, medan det inom industrin är precis tvärtom.

Kartlägger Försvarsmaktens beslutsprocess inför materialanskaffning

Det konkreta arbetet har hittills bestått i att ta fram en värdekedja, där de olika delarna i Försvarsmaktens beslutsprocess beskrivs, från regeringens försvarsbeslut till de konkreta beställningarna av ny materiel.

– Jag tittar på vilken metod de använder för att motivera sina materialbeslut, hur processen ser ut från målsättning till strategi och vilka beslut de sedan fattar.

Han är just nu i slutfasen av arbetet och planerar att fortsätta med motsvarande analys av industrins värdekedja.

– Den värdekedjan ser annorlunda ut, men vi tror att många av utmaningarna finns på ungefär samma ställen i värdekedjorna.

Han är medveten om att Försvarsmaktens beslut kring materielinköp inte bara är en konsekvens av en metodik, utan också till viss del baseras på politiska beslut och överväganden.

– Sedan förekommer det också internpolitik och olika viljor, men det vi syftar till är att göra beslutsgången tydlig.

Lång erfarenhet från försvarsindustrin

Michael Ekenstedt har över 25 års erfarenhet från olika positioner inom försvarsindustrin. Han doktorerade i fasta tillståndets fysik vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola 1993. Efter två år som post dok vid Nippon Telegraph and Telephone Companys Basic Research utanför Tokyo och en kort period vid Chalmers började han jobba inom försvarsindustrin, först vid Celsius Bofors Weapon Systems och så småningom på Saab Dynamics.

– Jag har alltid varit intresserad försvarsrelaterade frågor, och att jobba för Saab eller annan försvarsrelaterad verksamhet ser jag som att jobba med något som gör nytta för samhällets säkerhet.

Olika arbetssätt inom industrin och akademin

Hur är det att jobba inom akademin jämfört med industrin?

– Jag tycker att det är rätt bra, men det finns ju olikheter. På Saab är jag specialiserad på förhandlingsarbeten och sitter ofta med team av jurister och personer med kommersiell och teknisk bakgrund. Här jobbar vi i mycket mindre grupper.

Han pekar också på skillnader i metod och tidsaspekten i arbetet.

– Inom industrin är vi väldigt resultatorienterade och springer gärna på snabba lösningar, medan vi inom akademin är mer problemorienterade och långsiktiga.

Bas för vidare forskning inom operationsanalys

Att forskningen inom styrning av förmåge- och teknologiutveckling till stor del är obruten mark innebär också utmaningar. Planer finns på att etablera fältet med inriktning mot operationsanalys som ett nytt forskningsområde vid institutionen och bygga upp en miljö med flera forskare.

– Min uppgift här är också att skapa en bas på vilken vi kan bygga vidare. Jag är tämligen övertygad om att arbetet kommer att fortsätta i någon form även efter de här tre åren.

Josefin Svensson

I korthet

Titel: Adjungerad professor i försvarssystem.
Vid FHS sedan: 1 november 2020.
Aktuell med: Jag har precis skickat in ett manuskript som är en beskrivning av värdekedjan hos Försvarsmakten till en vetenskaplig tidskrift. Förhoppningsvis resulterar det i en publicering framöver.
När jag är ledig: Jag umgås med familjen, arbetar i trädgården på sommaren och går gärna till gymmet.
Senast lästa bok: Röd storm av Tom Clancy.
Diskuterar gärna: Jag är politiskt aktiv i KD och diskuterar gärna försvarspolitik och energifrågor.
Dold talang: Jag kan en hel del om astronomi och kosmologi. Det jag är mest intresserad av är det man kallar degenererad materia, det vill säga neutronstjärnor och vita dvärgar.
Min drivkraft som forskare: Den främsta drivkraften är nyfikenhet. Jag är intresserad av att förstå hur världen fungerar och det var nog det som drog mig till fysiken från början.

Läs mer om Michael Ekenstedt och professuren i försvarssystem som finansieras av KK-stiftelsen under tre år (2020-2023).

Sidinformation

Publicerad:
2023-02-06
Senast uppdaterad:
2024-02-06
Dela: