Sök

Sök
Kvinna som håller i en mobil.

Foto: Chad Madden/Unsplash.

Starkt stöd för kraftfulla åtgärder mot informationspåverkan

En klar majoritet av svenskarna stödjer EU:s beslut från 2022 om att blockera de ryska statsstödda plattformarna RT/Sputnik från att sända i Europa. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften European Security.

EU beslöt 2022 att blockera de ryska kanalerna RT/Sputnik till dess att den storskaliga invasionen av Ukraina avslutas och Ryssland slutat sprida desinformation och utöva informationspåverkan mot EU och dess medlemsstater.

– Vår studie visar att en överväldigande majoritet av svenskarna – 81 procent – står bakom beslutet helt och fullt, medan ytterligare 14 procent delvis stödjer det. En majoritet anser också att EU:s argument är legitima, men att blockeringen ska tas bort när kriget är slut, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Resultat från officiella opinionsmätningar i Eurobarometer, som utförs på uppdrag av EU-kommissionen eller Europaparlamentet, visar att stödet för beslutet är starkt även i de flesta andra EU-länder.

Större insatser mot skadlig informationspåverkan efterfrågas

Respondenterna i den aktuella studien vill också se ytterligare och alternativa åtgärder mot desinformation och informationspåverkan.

– De efterfrågar större insatser för att utbilda i källkritik och sprida kunskap om problemet med skadlig informationspåverkan. Men de vill också se en stärkt svensk journalistik och initiativ från svenska myndigheter, för att se till att korrekt information sprids och falsk information bemöts, säger Charlotte Wagnsson.

Trots stödet för blockeringen visar en stor del av respondenterna medvetenhet om och oro över problemen med censur och frågar sig till exempel vem som ska ställa sig över andra och bestämma vad som är tillåten information.

– Samtidigt menar många att vi inte kan vara passiva, utan måste ta ett kollektivt ansvar för att desinformation inte sprids i samhället. Både stat och medborgare bör bidra, säger Charlotte Wagnsson.

Storskalig enkät som speglar Sveriges befolkning

Studien har genomförts med fokusgruppsintervjuer med totalt 65 svenskar i olika åldrar. Resultaten från intervjuerna användes sedan för att konstruera frågor som ställdes i en storskalig enkät (1 007 respondenter) med ett representativt urval av svenska befolkningen.

Revidering av strategier för att bemöta informationspåverkan

Resultaten har bidragit till en revidering av en teoretisk analysmodell som Charlotte Wagnsson och Maria Hellman, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk historia, Stockholms universitet, lanserade 2017 i artikeln How can European states respond to Russian information warfare? An analytical framework. Där diskuterade de fyra huvudstrategier för att bemöta informationspåverkan: konfrontation, blockering, att sprida korrekt information om Sverige, och att förlita sig på existerande medier och institutioner utan att konfrontera den som bedriver skadlig informationspåverkan.

– De nya resultaten har lett fram till en ny kategori som vi kallar fortifying och som innebär att stärka civilsamhället och individer, bland annat genom att sprida information om problemet och genom utbildning i källkritik och digital informationshantering, säger Charlotte Wagnsson.

Åtgärder för att hantera angrepp på demokratin

Hon menar att resultaten är relevanta för medborgare och beslutsfattare när man överväger hur angrepp på demokratin ska hanteras.

– Skadlig informationspåverkan syftar bland annat till att skada demokratin, och här gäller det att hitta effektiva motmedel. Om en åtgärd som är utformad för att skydda demokratin, i stället visar sig underminera den är det problematiskt.

Studiens resultat visar att stödet var starkt också för kraftfulla åtgärder, men det fanns ändå farhågor om att blockeringen kan undergräva demokratin.

– Vi vill stimulera tänkandet kring för- och nackdelar med olika motåtgärder, men också visa hur starkt stödet för censur – och andra åtgärder – faktiskt är, säger Charlotte Wagnsson.

Josefin Svensson

Publikationer

Charlotte Wagnsson, Maria Hellman och Aiden Hoyle (2024): Securitising information in European borders: how can democracies balance openness with curtailing Russian malign information influence?, European Security.

Maria Hellman och Charlotte Wagnsson (2017): How can European states respond to Russian information warfare? An analytical framework, European Security.

Sidinformation

Publicerad:
2024-03-19
Senast uppdaterad:
2024-04-08
Dela: