”Vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra”

Varje år sker flera vådaskott inom Försvarsmakten, ibland med dödlig utgång.
– Genom att se över säkerhetskulturen skulle en del av olyckorna kunna förebyggas, menar Martin Schüler, som undersökt uppfattningar om vapenhantering och säkerhet vid ett regemente i en ny studie.

Hösten 2022 avled en soldat på Livgardet efter att han träffats av ett vådaskott. Utredningen efteråt slog fast att säkerhetskulturen hade påverkat händelsen, och händelsebeskrivningen visade att sociala faktorer hade bidragit.

Tidigare har vådaskott ofta förklarats med att den enskilda individen som råkat avlossa skottet gjort fel, enligt Martin Schüler som är major och doktor i arbetsintegrerat lärande vid Försvarshögskolan.

– Det har varit en del ganska allvarliga olyckor och vapenincidenter i Försvarsmakten. Några har resulterat i dödsolyckor där soldater avlidit av vådaskott. Man kan nästan få uppfattningen att man lite förlorat allvaret i vapenhanteringen, säger Martin Schüler.

Det är bakgrunden till den pilotstudie han genomfört, och som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting.

Erfarenhet av olyckor leder till tystnad

Martin Schüler ville se om det gick att mäta uppfattningen om vapenhantering och säkerhet, och hur allvarligt anställda i Försvarsmakten ser på övning med skjutvapen. Han tog fram tretton påståenden om synen på hanteringen av skjutvapen vid övning, som han testade på anställda vid ett regemente. ”I vår arbetsgrupp är det viktigare att hantera vapnet snabbt än säkert”, ”vi som arbetar här accepterar att vådaskott inträffar under övning” och ”i vår enhet pratar vi inte om vapenrelaterade misstag” var några av påståendena som respondenterna fick ta ställning till. 336 personer svarade.

Han frågade också om, och i så fall hur många, vådaskott respondenten observerat på sin arbetsplats de senaste tolv månaderna. Inte hur många den svarande själv orsakat, alltså.

– Jag försökte rikta det så att de som svarade bedömde sin omgivning. Det här är ett laddat område, förknippat med skam och skuld. En hel del svarade att de hade upplevt vådaskott, säger Martin Schüler.

Ny faktor "allvarlig skjutvapenträning"

Därefter använde han statistiska metoder för att se om det fanns mönster i svaren. Hälften av påståendena föll bort. Martin Schüler fick fram en ny faktor som han kallar allvarlig skjutvapenträning, som handlar om hur försvarsmaktspersonal sammantaget uppfattar kunskap och lärande kring skjutvapen.

Den nya faktorn gick att använda tillsammans med andra för att skapa en statistisk modell över omgivningen runt vådaskottet. I modellen gick det att skapa två övergripande faktorer, säkerhetsröst och säkerhetsdeltagande. Säkerhetsröst handlar om att lyfta och prata om säkerhetsfrågor på jobbet, säkerhetsdeltagande om att anställda har möjlighet att skapa och utföra sitt arbete säkert.

Respondenter med erfarenhet av vådaskott hade lägre värden på båda faktorerna.

– Upplevelsen av ett vådaskott verkar påverka förmågan eller viljan att prata om säkerhetsrelaterade aspekter och hur man deltar i säkerhetsarbetet på arbetsplatsen, säger Martin Schüler.

En hypotes är att upplevelsen av vådaskott har en negativ effekt på lärandet och ökar stressen, vilket i sin tur ökar risken för fler olyckor.

Kulturella skillnader kan påverka

Mörkertalet vådaskott antas vara stort. Det kan vara så att misslyckanden på skjutbanan hanteras på ett sätt som minskar benägenheten att säga till om något händer, tror Martin Schüler. Det leder till att kunskapsbrister inte kommer fram.

– Det vore intressant att titta på situationer runt skjututbildning och vapenhantering och hur man hanterar personal som av misstag råkat skjuta på fel bana eller råkat skjuta ett vådaskott.

Om vådaskott bara berodde på bristande skjutskicklighet hos enskilda individer så hade det inte funnits ett mönster i förekomsten av dem, menar Martin Schüler.

– Då hade alla upplevt ungefär lika många. Men här finns ett mönster. Vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra.

Enligt Martin Schüler skulle studiens resultat kunna användas för att skanna regementen efter enheter med sämre säkerhetskultur, och sedan rikta förebyggande insatser mot dem. Resultaten kan eventuellt även användas för att påverka utbildningen av instruktörer och hur instruktören lär sig omhänderta skyttar som gör fel.

Resultatet från studien behöver valideras och mätningar behöver göras på fler ställen i Försvarsmakten, betonar han. Sedan är frågan vad som ska göras med resultatet efter en skanning, vilka metoder som skulle kunna användas för att skapa förändring. Kanske är det inte vapenutbildningen det är fel på, utan kulturella skillnader som utvecklas på olika håll.

– Det påverkar mycket i det enskilda fallet. Utbildningen kanske inte har kvalitetsbrister i sig, utan det kanske handlar om att olika förbandskulturer hanterar misstag och olyckor olika, säger Martin Schüler.