"Stabiliteten är beroende av USA:s maktbalanspolitik"

Donald Trumps politik kommer vara avgörande för hur det går med den regelbaserade liberala världsordningen. Det menar krigsvetaren Jacob Westberg. Han ser risker som isolationism, förhastade försök att avsluta Ukrainakriget – och i värsta fall en illiberal agenda.

Jacob Westberg, docent vid Institutionen för krigsvetenskap, är inte förvånad över resultatet i det amerikanska presidentvalet. Men han hade hellre sett ett annat utfall. Donald Trump och Kamala Harris representerar en pågående kamp kring den regelbaserade liberala världsordningen, menar han. Medan Harris företräder en linje där man vill jobba med multilaterala relationer och försvar av liberala värden, står Trump för något annat.

– Med Trump blir det en hel del osäkerhet i de här frågorna, säger Jacob Westberg.

Han har tillsammans med forskarkollegan Håkan Edström precis blivit klar med en bok, Military Strategy in an Era of Unipolar Demise: Exploring Strategic Diversity among Nations. I boken undersöker de hur ett antal stater anpassat sina försvarsstrategier under 2000-talets första decennier, och hur den regelbaserade världsordningen påverkas av USA:s strategiska val.

Liberala värden utmanas

Den regelbaserade världsordningen, eller LIO – liberal international order på engelska – syftar på ett paket av normer, idéer och beslutsmetoder där kärnan är staters rätt till självbestämmande och FN-stadgans förordnande om att lösa konflikter på fredlig väg. Länder som vill bevara den ordningen definierar Jacob Westberg och Håkan Edström som status quo-stater. Revisionistiska stater ifrågasätter istället reglerna.

– De baseras på idéer om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat, men har också en ekonomisk sida som handlar om frihandel. De här idéerna utmanas nu öppet av Kina och Ryssland. De gör anspråk på egna intressesfärer i sitt närområde, och anser sig har rätt att bestämma över mindre stater, säger Jacob Westberg.

Bipolär maktstruktur under kalla kriget

Under kalla kriget skapades en bipolär maktstruktur med USA och Sovjetunionen som supermakter. När kalla kriget slutade med att Sovjet imploderade stod USA ensamt kvar, och sågs sedan under nittiotalet och början av 2000-talet som den stora försvararen av den regelbaserade världsordningen. Men ett antal händelser gjorde att dess dominerande position började utmanas, enligt Jacob Westberg.

– I början av 2000-talet band USA genom insatserna i Afghanistan och Irak upp sig i en serie kostsamma krig som aldrig tog slut och nötte på de egna resurserna. Det skapade tillfälle att utmana USA.

Stater som var anhängare av den regelbaserade världsordningen fortsatte ändå att rusta ner sina militära förmågor, i tron om att vi levde i en ny, fredlig tid. Kina och Ryssland började i stället rusta upp. När Ryssland 2008 angrep Georgien valde europeiska länder, däribland Sverige, att inte reagera, påpekar Jacob Westberg.

– Men även USA valde att bedriva det man kallade ”reset policy”, där tanken var att återuppta en relation med Ryssland igen. Det svarade inte Ryssland så bra på, utan vi fick ett nytt utnyttjande av ryska maktmedel.

Det var ett tidigt tecken på att USA börjat backa från världsarenan, vilket bidrog till att Ryssland annekterade Krim och sedan genomförde den storskaliga invasionen av Ukraina, menar Jacob Westberg.

– Hur pass frekvent vi ser krig i olika regioner är inte bara beroende av USA:s maktövertag, utan att de är på plats och hjälper till att avskräcka eventuella expansionistiska stater. Stabiliteten är beroende av att USA är beredda att agera med regional maktbalanspolitik.

Uttalanden undergräver Natos grund

Med Donald Trump vid rodret finns risken för ett ännu mer isolationistiskt USA. Det skapar ökat tryck på europeiska stater att ta större ansvar inom Nato och för den egna säkerheten.

– Framför allt när det gäller konventionella förmågor. När det handla om kärnvapen är det svårt att se hur Europa på kort sikt ska kunna skapa egen tillräcklig kapacitet, säger Jacob Westberg.

Trump har tidigare sagt att medlemsstater som inte lägger två procent av BNP på försvarsutgifter kan Ryssland göra vad de vill med. Även om risken är låg att just länderna med de lägsta försvarsutgifterna angrips, så undergräver sådana uttalanden trovärdigheten i det Nordatlantiska fördraget som ligger till grund för Nato, enligt Jacob Westberg.

Farhågorna om att Trump skulle ta USA ur Nato är förhoppningsvis inte ett omedelbart hot, tror han.

– Dessutom har man vidtagit förändringar i lagstiftningen som gör att presidenten behöver ha en stor majoritet i kongressen med sig. Med det sagt, bestämmer man sig för att ta bort resurser från Europa får det ändå en destabiliserande effekt.

Utmanar den liberala världsordningen

Sedan finns ett ännu värre scenario, anser Jacob Westberg:

– Om vi får en amerikansk presidentadministration som bedriver en illiberal agenda, undergräver frihandel, går ifrån klimatavtal och öppet utmanar idéer och värden sammanhörande med rättsstatens principer. Då är de dimensionerna av den liberala ordningen också kraftigt skakade.

Jacob Westberg tycker att utvecklingen i världen nu liknar den som skedde under mellankrigstiden, när västmakterna steg för steg accepterade ett expansionistiskt agerande från Tyskland och Sovjetunionen i hopp om att undvika ett nytt storkrig. Det fungerade inte då och kommer inte fungera nu heller, menar han.

– Här finns en stor risk att USA har för bråttom att avsluta Ukrainakriget för att det långsiktigt ska avhålla Putin från att åter använda maktmedel för att vinna politiska syften och territorium. De eftergifter Trump kan tvinga fram är i första hand från Ukrainas sida.

Ur rysk synpunkt är det inte så dumt med en amerikansk president som riskerar att bryta upp den västliga sammanhållningen genom tullar och handelskrig, inte minst om han också drar tillbaka USA:s närvaro i Europa, anser Jacob Westberg.

Agerar på kinesisk expansion

När det gäller Kina ser man från amerikanskt håll ett behov av att kontra den pågående kinesiska expansionen i Stillahavsområdet.

– Trumps utrikesministerkandidat Marco Rubio är känd för att driva en hård linje mot såväl Kina som Iran. Han är också känd för sitt stöd för Israel. Så det finns ganska stark anledning att tro att politiken gentemot Kina kommer skärpas ytterligare, och att stödet för Israel kommer fortgå, säger Jacob Westberg.

Kina har visat på ett långsiktigt agerande, oberoende av vem som är amerikansk president, poängterar han. Högsta prioritet är att garantera regimens fortlevnad. Den hänger på att man kan leverera fortsatt välstånd till befolkningen, vilket i sin tur är beroende av internationell handel. Det kan göra att Kina på olika sätt försöker undvika ett sammanbrott av handelsflödena gentemot USA.

Konflikten mellan stater som ställer sig bakom den liberala, regelbaserade världsordningen och auktoritära stater med revisionistiska mål är något vi i Sverige lär få höra mer om framöver, tror Jacob Westberg.

– Nu har vi gått in i en tid som handlar om försvaret av den liberala världsordningen, även när det gäller försvarspolitik.