"Sverige kan vara på väg åt fel håll"

Sverige är i den sämsta säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget. I boken Försvaret av Sverige beskriver Oscar Jonsson läget för det svenska försvaret – och varnar för felsatsningar.

Efter lång tid av fred är försvarsfrågor svåra att relatera till för många. Det konstaterade Oscar Jonsson, forskare vid Institutionen för krigsvetenskap på Försvarshögskolan, i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

– När kriget drog igång i februari ringde folk mig och frågade, ”ska jag fly Sverige?”. Jag svarade nej, de flesta ukrainare flyr ju inte Ukraina. Men jag insåg att försvar och krig är väldigt abstrakt, och att ge grundläggande kunskaper kan hjälpa många, säger Oscar Jonsson.

Det har han nu försökt göra i boken Försvaret av Sverige. Där besvarar han den fråga som blev hängande i luften efter hans förra bok Hotet från Ryssland: Hur ska vi hantera hoten mot vårt land?

Lärdomar från Ukraina förbises

Efter en period av nedrustning blev Sverige i spåren av andra världskriget frontstat inför ett nytt eventuellt världskrig, med Sovjetunionen på andra sidan Östersjön. Som resultat byggde Sverige upp en av världens starkaste försvarsmakter relativt landets befolkning. På nittiotalet inleddes ett massivt skifte.

– Vi genomförde den kanske mest radikala nedrustningen i västvärlden. Och precis när vi genomfört den var det dags att mobilisera igen. Den här enorma ryckigheten skadar Försvarsmakten än i dag, säger Oscar Jonsson.

I boken varnar han för att Sverige verkar vara på väg åt fel håll med de åtgärder som nu vidtas, och utgår från lärdomar av kriget i Ukraina. Mycket som visat sig viktigt för Ukrainas försvar tas inte i beaktande när den nya svenska försvarspolitiken utformas, menar han.

– Luftvärnet är det som håller Ukraina vid liv mot alla attacker som sker dagligen. Vi har en blygsam satsning på luftvärn. Samma sak med drönare. Vi borde ha det på alla förband, det är något soldaterna behöver träna på.

En annan aspekt är telekrig, enligt Oscar Jonsson, vilket är något Ryssland satsat stort på längs med hela fronten mot Ukraina. Samtidigt planerar Sverige för en enda telekrigsbataljon.

– Sedan har vi långräckviddsbekämpning, som varit nedprioriterat i Sverige men är allt Ukraina ber om. Det är väldigt mycket svårare att skjuta ner ryska flygplan i luften jämfört med när de är på sitt basområde.

Minst pengar på personal av Natoländerna

Generellt satsar vi i Sverige på dyr teknik och system som tar lång tid att utveckla, utan hänsyn till det som bygger den praktiska förmågan, menar Oscar Jonsson: Personal, piloter, logistik.

– Vi lägger överlägset minst pengar på personal jämfört med andra Natoländer, 15,7 procent av försvarsanslagen. Natos genomsnitt är 30 procent.

Oscar Jonsson vill se snabbare innovation och mer startup-anda i utvecklingen av ny försvarsteknik. Sedan boken kom ut i september tycker han sig se en viss ljusning.

– Regeringen har lagt uppdrag på Försvarets materielverk att stötta innovation snabbare och få fram enklare upphandlingar. Jag är positivt överraskad, även om inget fått mig att tänka väsentligt annorlunda.