Prisad artikel lyfter ångest som kreativ kraft i forskningsprocessen

Karl Gustafsson och Linus Hagström får tidskriften European Political Sciences pris Jacqui Briggs EPS Prize för årets bästa vetenskapliga artikel 2024.

De får priset för artikeln The insecurity of doing research and the ‘so what question’ in political science: how to develop more compelling research problems by facing anxiety, som utforskar ångestens roll i forskningsprocessen.

– Vi fokuserar på hur man formulerar sin forskningsfråga och hur ångest och oro kan bidra till en mer kreativ forskningsprocess och intressantare forskningsproblem, säger Karl Gustafsson, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet.

Osäkerhet och ångest en del av forskningsprocessen

Artikeln tar avstamp i teoretiska resonemang om identitet, oro, ångest och narrativ, samt deras egna erfarenheter som forskare. De undersöker förhållandet mellan ångest och kreativitet och betonar att ångest måste mötas och omfamnas snarare än undvikas. De menar båda att mycket handlar om uthållighet och att arbeta igenom svåra känslor för att komma vidare i forskningsprocessen.

– Ångest är ju något som till vardags upplevs negativt och det är en naturlig reaktion att försöka undvika det. Men de som skrivit mycket om begreppet menar att om vi i stället för att undvika ångest bejakar den och känner efter vad vi kan lära oss av den, så kan det faktiskt leda till något positivt, säger Karl Gustafsson.

Betydande bidrag inom statsvetenskaplig forskning

Priset delas ut till en artikel som utgör ett betydande bidrag inom statsvetenskap, särskilt artiklar som bidrar till förståelsen av nya trender inom ämnet eller som presenterar nyskapande metoder för undervisning och lärande inom professionen.

Tidskriftens prismotivering:

Varför är det så svårt att formulera bra forskningsproblem? Det är en fråga som de flesta av oss antagligen har brottats med. Den här artikeln visar på ett övertygande sätt att det faktiskt är bra om vi som forskare känner oro och tvivel under forskningsprocessen. Enligt Gustafsson och Hagström kan osäkerhet, tvivel och ångest till och med vara nödvändigt för att kunna utforma en bra forskningsdesign och uppnå trovärdiga resultat.

Förutom att lyfta fram att ångest är en hälsosam del av forskningsprocessen, ger artikeln också värdefulla råd om hur man bygger upp en forskningsdesign. Den kan fungera som ett stöd för forskare i början av sin karriär, men också som vägledning för handledare i hur de kan hjälpa studenter att hantera den här typen av grundläggande osäkerhet.

Relaterad läsning: Ångestens betydelse för forskningsprocessen