Markus är alumn från både kandidat- och masterprogrammet i militärhistoria

Markus Hjelm tog examen från masterprogrammet Krig, kultur och samhälle våren 2023. Nu arbetar han på Försvarets materielverk som internationell rådgivare.

Varför ville du studera militärhistoria?

– Jag har alltid varit intresserad av historia och militärhistoria, tittat på krigsfilmer och spelat dataspel. Därför blev det naturligt att jag sökte till Försvarsmakten. Efter grundutbildningen i min hemstad Östersund ville jag fortsätta som yrkessoldat och hade att välja mellan Stockholm och Boden. Det var lika långt till båda och jag valde I 19 i Boden. Det är trots allt en mer militärt präglad stad där man ser människor i uniform på ICA. Jag var yrkessoldat i 1,5 år från hösten 2015.

Gick du sedan direkt vidare till Försvarshögskolan?

– Nej, jag bodde först ett år i Australien. Det var ett kul äventyr men jag ville tillbaka och hade två val, antingen officersutbildning eller något annat. Då visste jag inte ens att Försvarshögskolan fanns. När jag sedan upptäckte högskolan passade det mig bra med en civil väg in i det militära.

– Då, redan före Ukrainakriget, kändes det som att försvaret skulle komma betydligt mer på agendan och att vi skulle behöva öka vår förmåga. Det kändes som helt rätt tid.

Hur upplevde du kandidatutbildningen?

– Den hade funnits under så pass lång tid att den redan var vässad – både allomfattande och djuplodande. Man börjar med de gamla grekerna för att så småningom bli mer fokuserad på Östersjön och Sverige. Den är relevant idag samtidigt som den ger det större perspektivet. Man lär sig även metoder för att studera enorma mängder material, samla kunskaper och sedan kunna uttrycka det i ett historieberättande, storyn i historien.

Man lär sig metoder för att samla kunskap och föra den vidare

– Tyvärr åt pandemin upp en stor del av kandidatutbildningen. Det var väl inte idealt med föreläsningar via Zoom men jag var inte den enda som drabbades.

Innebär detta mycket läsning?

– Absolut, men inte övermäktigt. Vissa personer kan ”plöjläsa” medan andra vill läsa och fundera. All historia handlar om att sluka stora mängder böcker för sedan att kunna bygga en överskådlig bild och kunna berätta historien med en början, mitt och slut.

Var det naturligt att sedan söka till Försvarshögskolans första mastersutbildning i militärhistoria?

– Det känns kul att ha tillhört den första kullen. När det blev tal om att skapa en mastersutbildning ville jag fortsätta. Tidigare fanns inget sådant val. Jag pratade med lärarna, sökte och kom in. Jag är väldigt glad att jag fortsatte direkt utan avbrott för att jobba emellan. För mig kändes det helt rätt att göra allt på en gång. Om man inte fortsätter direkt är det mindre sannolikt att man sedan kommer tillbaka.

Hur skilde sig mastersutbildningen från kandidatutbildningen?

– På mastersutbildningen kändes det som att ta bort stödhjulen. På kandidatutbildningen upptäcker vissa studenter att detta inte var deras grej. Studenterna på masterutbildningen vill verkligen gå utbildningen och är beredda att ge lite extra.

– Jag gjorde praktik på Försvarets materielverk och skrev min masteruppsats om IB, inte IB-affären utan om IB som organisation.

Hur har du nytta av utbildningen i ditt nuvarande jobb?

– Utbildningen har gett mig en stor kunskapsbas om andra länder. Flertalet som jobbar här är ingenjörer och jurister. Men samtidigt behövs en roll som den jag har för att sköta kontakterna utåt.

Krig, kultur och samhälle - masterprogram