Hur AI kan förbättra militärt beslutsstöd

En ny avhandling från Försvarshögskolan visar hur artificiell intelligens (AI) kan förstärka det militära beslutsfattandet i komplexa situationer och bidra till ökad precision och effektivitet.

Genom att utveckla och testa två AI-modeller visar Peter Bovet Emanuel, överstelöjtnant och doktorand i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, hur AI kan stödja militära beslutsfattare i svåra och tidskritiska situationer.

– Jag undersöker hur AI kan integreras i beslutsprocessen för att öka hastigheten, precisionen och anpassningsförmågan, säger han.

Två modeller för militärt beslutsstöd

Den första modellen hjälper till att optimera underrättelseinhämtning mot högt prioriterade mål, som radarsystem. Den gör det enklare att samla in rätt information, snabbare och mer exakt. Modellen kan också förutse var en motståndares vapensystem kan finnas. På så sätt blir fördelningen av uppgifter till sensorsystem mer effektiv och beslutsfattare få ett bättre underlag för att ta välgrundade beslut.

– Här används neurala nätverk och den senaste AI-tekniken, djupinlärning eller deep learning, som lär sig och anpassar sig allt eftersom modellen får tillgång till mer data, säger Peter Bovet Emanuel.

Modellen har tränats på stora mängder satellitbilder och har lärt sig förstå hur topografisk information påverkar utbredning av radiosignaler. Den innehåller problemlösning i flera steg där det neurala nätverket bidrar till att rekommendera vilka platser som är bäst lämpade för radarsystem

Beslutsstöd för joint targeting

Den andra modellen använder ett mer traditionellt AI-verktyg baserat på optimeringsalgoritmer för att hjälpa till att välja rätt mål att bekämpa, även när det finns många olika alternativ och resurserna är begränsade. Den kan anpassa sig efter en befälhavares prioriteringar och stödjer hela beslutsprocessen.

– Här handlar det om beslutsstöd inom den process Nato benämner joint targeting. Det är en fundamental process på operativ och taktisk ledningsnivå som handlar att identifiera och prioritera mål och matcha dessa med lämpliga sätt att påverka målen för att uppnå önskvärda effekter. Det är en noggrann arbets- och analysmetod där huvudsyftet är att optimera användningen av egna verkansresurser, förklarar Peter Bovet Emanuel.

Modellerna bygger på teorin om OODA-loopen (Observe, Orient, Decide, Act), som används för att beskriva och förstå beslutsprocesser i snabbt föränderliga miljöer.

– AI kan ge militära beslutsfattare ett bredare spektrum av handlingsalternativ och skapa möjligheter att snabbare ta initiativ och anpassa sig till förändrade förhållanden, säger Peter Bovet Emanuel.

AI påverkar militärt beslutsfattande

Studien har betydelse både för praktiker och för forskare. För militära beslutsfattare visar den hur AI kan tillämpas konkret i dagens och morgondagens målsökningsarbete. För forskare bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur AI påverkar beslutsfattande, ledning och samordning i militära sammanhang.

– Min forskning visar att AI har potentialen att förändra hur beslutsfattande fungerar – från att vara något som bara människor gör, till att bli ett samspel mellan människa och maskin. Försvarsmakter behöver därför planera för hur AI kan bli en del av framtidens krigföring.

Det behövs också mer forskning om etiska konsekvenser och hur befälsrätten påverkas i AI-stödda system, menar han.

– I dag är det dominerande synsättet att det är människan som styr och fattar beslut. Min forskning utmanar det och kan få konsekvenser för hur man utformar ledning och styrning i framtiden.