Krisövning på masterprogrammet

Första året på masterprogrammet Ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet avslutas med att studenterna får planera, genomföra och utvärdera en krisövning.

Region- och kommunledningen hanterar en terroristattack vid ett kärnkraftverk på Gotland. Sjöräddningen hanterar en fartygsförlisning mellan Öland och Gotland. Migrationsverkets norra regionledning hanterar flyktingströmmar när Ryssland anfaller Finland. Och Region Stockholm hanterar effekterna när en terroristgrupp sprider mjältbrand på Friends Arena under finalen av Eurovision Song Contest. Välkommen till synteskursen – som går ut på att skapa, driva och utvärdera en krisövning.

Kursen ”Syntes: från individ till samhällssystem” avslutar det första året av masterprogrammet Ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet. Studenterna har delats in i fyra grupper. Varje grupp har i uppgift att planera, genomföra och utvärdera en krisövning, som de genomför på en grupp klasskamrater. Varje grupp får också genomgå en krisövning som övningsdeltagare.

Klassen har en bred sammansättning. Några studenter kommer direkt från en kandidatexamen, medan andra kommer från ett yrkesliv och vill byta bana eller utvecklas inom sin organisation. Här finns bland annat en försvarsdirektör från ett län, en ställföreträdande landchef för World Food Programme i Nordkorea, aktiva officerare och en person från räddningstjänsten.

Utrymme för kreativitet

Det finns vissa ramar för de krisövningar som tas fram under kursen. Övningsledargruppen ska plocka ut och integrera minst en sak från varje kurs de hittills läst. Krisövningen får inte kosta pengar att genomföra och det ska inte vara någon sekretess inblandad. I övrigt är gränserna få när det gäller att göra scenariot så levande som möjligt. Thomas Vrenngård är överstelöjtnant och lärare på kursen, och konstaterar att det är bra med så lite styrning som möjligt.

– Övningsdeltagarna får gärna pröva på både en individuell organisation och interorganisatorisk verksamhet, och ofta behöver de byta nivå under övningen för att få till dessa två. Men bortsett från de ramarna är det fritt blås för övningsledarna att tänka hur de vill när de skapar sitt scenario och sina målsättningar. Om vi styr kan krisövningarna bli för likartade, men nu har vi fått fyra helt olika scenarier utifrån samma förutsättningar. Det är väldigt roligt att ge utrymme för den här kreativiteten.

Krisövningen Operation Stormvind

Inne i salen Cardell på Försvarshögskolan pågår den övning som går under namnet ”Operation Stormvind”. Övningsdeltagarna har fått gå in i rollen som stab på Region Stockholm, men om några timmar kommer övningsdeltagarna få organisera om sig och istället vara en krisledningsnämnd med politiker. De får in rapporter om ett stort antal allvarliga sjukdomsfall med flera döda, som alla ser ut att utgå från Stockholm och Friends Arena. Människor har nu hunnit sprida sig över hela landet, och inledningsvis är det stora problemet att sjukhusplatserna inte räcker till. Kontakten är tät med andra län om vart individer kan skickas, och kring samordning av sjuktransporter. På en av de fulltecknade whiteboardtavlorna finns den välkända fyrfältaren med rubrikerna fakta, planeringsförutsättningar, inriktning och kommunikation.

I ett angränsande rum sitter övningsledargruppen. De rullar ut sitt scenario steg för steg genom att agera allt från andra samhällsaktörer och journalister till politiker och terroristgrupp. För det scenario som steg för steg vecklar ut sig handlar om en bioattack med mjältbrandssporer under det välbesökta Eurovision Song Contest – och ett hot om att ytterligare attacker är att vänta de kommande dagarna.

Inspel med fingertoppskänsla

Övningsledargruppen gör hela tiden inspel för att öka komplexiteten, dra åt tumskruvarna och höja stressnivån. Antalet insjuknade ökar. Vårdplatserna tar slut. Fältsjukhus förbereds, liksom en samverkanskonferens med regionerna. Underlag är undermåliga och behöver kompletteringar. Folkhälsomyndigheten dröjer med svar. Medier ringer och vill veta vad som händer. Kan Region Stockholm bekräfta eller kommentera att det rör sig om en bioattack? Hur rädd ska allmänheten vara? Och var finns mer information? På väggen sitter fejkade löpsedlar som skriker ut ”VEM? VARFÖR?” i versaler.

Att hantera inspelen som för övningen framåt enligt det förutbestämda scenariot är en större utmaning än man kanske tror för övningsledargruppen, förklarar Thomas Vrenngård.

– Att känna av när det är läge att göra inspel – och när det är helt fel att göra det – är ingen vetenskap utan en konst. Det går inte att läsa sig till, utan man måste känna in övningsdeltagarna – när de behöver styrning eller mer stress, och när de inte är mottagliga för mer press. Man kan absolut köra ”overload” för att se hur de hanterar det, men det ska i så fall vara ett medvetet val.

Utvärderingen central i krisövningen

Man blir mästare på den övning man själv planerat, och därför finns det ett stort värde i att byta roller och utsättas för ett scenario som någon annan tagit fram – för att få fler insikter i krisövningshantverket, ta del av de kunskaper övningsledarna integrerat och för att lära känna sig själv under stress, både som individ och i grupp.

Övningsdeltagarna får ett värdefullt perspektiv, men utvärderas inte av Thomas Vrenngård, utan bara av övningsledargruppen för att de ska träna på just utvärderingsmomentet. Under de veckor som studenterna har förberett krisövningarna har de lagt mycket tid på att identifiera hur de ska inhämta vilken data att utvärdera och utsett en utvärderingsledare i gruppen. Under hela krisövningen sitter utvärderingsledaren med och observerar hur övningsdeltagarna interagerar.

– I början av sina planeringsprocesser har studenterna utformat mål och målformuleringar, som krisövningen ska utvärderas mot. Allt måste ”hänga ihop” och de ska se till att indikatorer och utvärderingsfrågor som används verkligen mäter det de vill mäta.

Krisövningarna följer MSB:s ramverk

Studenterna får själva uppleva hur mycket arbete och tid som krävs för att skapa en krisövning. Det ska göras avvägningar, diskuteras, formuleras mål, sättas på pränt, skrivas scenario, formuleras inspel och inte minst utvärderas. Med det växer förståelsen för varför krisövningar är dyra. I planering, genomförande och utvärdering följer de MSB:s övningsvägledningar – exakt som i arbetslivet.

– Eftersom MSB är vägledande är det bra att studenterna kommer in i vokabulären och metodiken. Kunskap i att planera, genomföra och utvärdera krisövningar är hett eftertraktad kompetens inom både privata företag och statliga organisationer.

Thomas Vrenngård berättar att studenter som varit ute på praktik kommer tillbaka och berättar att de får uppskattning för att de kan hantverket kring krisövningar.

– De krisövningar de här studenterna har skapat hade varit en utmaning även för de riktiga aktörerna. Mjältbrand i Friends Arena – Region Stockholm hade fått svettas...