Sök

Försvarssystem

Försvarssystem är ett ämne i skärningen mellan samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap. Studieobjekten är system bestående av samverkande tekniska och sociala komponenter som bidrar till eller påverkar samhällets försvar och säkerhet.

I ämnet försvarssystem är utgångspunkten att tekniska och sociala komponenter inte kan studeras isolerat från varandra. I fokus står studiet av utveckling, anskaffning och användning av teknologi och materiel för försvar och säkerhet. Ämnet är en vidareutveckling av ämnet militärteknik.

Forskning som gör nytta

Ämnets centrala studieobjekt är de system av samverkande tekniska och sociala komponenter som har förmåga att bidra till ett samhälles försvar och säkerhet. Med förmåga menas i sammanhanget en potential hos ett samhälle, en organisation, en grupp eller en människa att med rätt resurser nå ett visst mål. Typiska exempel på studieobjekt är således militära förband som organiserats, utrustats och tränats för specifika uppgifter i kris och krig. Gemensamt för dem är att de situationer som ställer kraven präglas av stor osäkerhet och av att de kan innebära stora risker, både för samhället och för de människor som är satta att skydda det.

Skapa förmåga

Vidare studeras även de relaterade processerna för att skapa eller nyttja försvars- och säkerhetsförmåga. Att skapa förmåga kan här sägas omfatta all aktivitet utöver ett statiskt vidmakthållande av förmåga. Organisationernas strävan är att mot bakgrund av begränsade resurser och långa utvecklings- och anskaffningstider minimera utrymmet för ogenomtänkta och kortsiktiga lösningar, men samtidigt ha beredskap att möta kraven från en dynamiskt föränderlig omvärld. Nyttjandet av uppbyggd förmåga sker inom ett brett spektrum av aktiviteter inom civilt och militärt försvar och omfattar hela konfliktskalan. Strävan är att använda tillgängliga resurser för att nå önskad effekt, i rätt tid, till minsta kostnad och med acceptabla risker. I ämnets fokus står utvecklingen, anskaffningen och användningen av teknologi och materiel.

Praxisnära

Inom ämnet studeras även metoder och verktyg för att i en praxisnära kontext kunna besvara frågor och problem kopplade till studieobjektets system, t.ex. modellering för organisationernas värdering av specifika teknologier.

Forskningsområden inom Försvarssystem

Ämnet är idag mångvetenskapligt med tvärvetenskapliga inslag och har en tvärvetenskaplig ambition. Dess teoretiska bas är till stor del hämtad från flera olika ämnen. Som grund ligger dock det tvärvetenskapliga systemteoretiska området. Systemteori har sitt ursprung i den generella systemteorin och i cybernetiken, men också i en viktig kritik mot de tidiga teoribildningarna. Att tänka utifrån ett systemperspektiv bidrar idag till förståelse inom många vitt skilda ämnen. Med systemteori menas här de teoribildningar som har till syfte att fånga ett systems karaktär. Systemteori återfinns som en integrerad del inom såväl samhällsvetenskapen, ingenjörsvetenskapen som bland teknikämnen.

De teoriutvecklande frågeställningarna är på en övergripande nivå kopplade till hur utvecklingen, utformningen och användningen av försvarssystem påverkar omvärlden eller hur förändringar i omvärlden påverkar utvecklingen, utformningen och användningen av försvarssystemet. Några exempel på sådana övergripande forskningsfrågor är:

  • Hur kan interaktionen och samspelet mellan, å ena sidan försvars- och säkerhetsorganisationers organisation, kultur och människor, och å andra sidan tekniken förstås?
  • Vilken påverkan har utvecklingen av ny teknologi på krigföringen och totalförsvarsförmågan?
  • Hur påverkas försvarssystemets utvecklade förmåga av balansen mellan materielens kvalitet och dess kvantitet?
  • Hur påverkar val avseende försvars- och säkerhetssystems utformning samhällets övergripande möjlighet att utvecklas hållbart (i förhållande till social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, men också dessa tre perspektiv sammantaget)?

För närvarande fokuserar forskningen inom teoriutveckling på att förstärka ämnets relation till redan befintliga teoribildningar.

Personer verksamma inom området

Att på ett systematiskt sätt kunna förhålla sig till framtida förmågebehov och analysera förmodade teknikförändringar ligger i både myndigheters och näringslivets intresse. Förmåga till försvar och säkerhet beror av flertalet olika faktorer, tekniska såväl som sociala, förmågan är också trögrörlig. Därför finns det ett stort behov av att kunna bedöma och analysera möjliga utvecklingsalternativ och stödja beslut om utveckling av militär såväl som civil förmåga till försvar och säkerhet. Syftet med forskning är att försvarssystem ska vara en motor för utveckling av metoder för styrning av teknik- och förmågeutveckling. Denna forskning och dess resultat ska ha starka relationer till både myndigheter och industri.

Forskningsområdet inkluderar forskning om:

  • Metoder för att bedöma försvars- och säkerhetsnytta av framtida tekniska system
  • Metoder för att styra tekniksatsningar
  • Framtidsstudier
  • Kunskap om strategiska aspekter av materielanskaffning och förmågeutveckling
  • Metoder för konceptutveckling

Personer verksamma inom området

Forskningen inom området undersöker hur vi kan förstå cyberområdet och hur cyberförmågor kan förstås, utvecklas och användas. Mycket av den befintliga kunskapen inom området är utvecklat utifrån de stora staternas möjligheter och därför studerar vår forskning området främst ur mindre staters perspektiv.

Detta område inkluderar frågeställningar såsom:

  • Hur förstås offensiva cyberoperationer av den smarta staten, och dess militära och politiska etablissemang?
  • Hur kan cyberavskräckning implementeras i svensk cybersäkerhetspolicy?
  • Hur påverkar digitaliseringen av försvarsmateriel gränslinjen mellan cyberdomänen och telekrig och vilka sårbarheter och möjligheter leder detta till?

Personer verksamma inom området

Professorer

Lektorer och biträdande lektorer

Övriga forskare

Doktorander

Dela:
Hade du nytta av den här informationen?

Tack för din feedback!

Något gick fel, försök igen senare.