Försvarssystem

Försvarssystem är ett ämne i skärningen mellan samhällsvetenskap och ingenjörsvetenskap. Forskningen behandlar system som bidrar till eller påverkar samhällets försvar, där både tekniska lösningar och sociala faktorer spelar en central roll.

Utgångspunkten i ämnet är att tekniska och sociala komponenter måste förstås tillsammans. Fokus ligger därför på hur teknik och materiel för försvar och säkerhet utvecklas, anskaffas och används. Försvarsystem är en vidareutveckling av ämnet militärteknik.

Forskning som gör nytta

Centralt i ämnet är studiet av system där tekniska och sociala komponenter samverkar för att skapa försvars- och säkerhetsförmåga. Med förmåga avses i detta sammanhang potentialen hos ett samhälle, en organisation, en grupp eller en individ att nå ett mål med rätt resurser. Ett exempel på forskningsobjekt är militära förband som organiserats, utrustats och tränats för specifika uppgifter i kris och krig.

Att utveckla sådana förmågor innebär mer än att upprätthålla befintlig kapacitet. Organisationer behöver kunna anpassa och stärka sina system över tid , trots begränsade resurser, så att rätt förmåga finns tillgänglig vid rätt tidpunkt. Detta kräver analys av teknikutveckling, organisationsformer och möjliga framtida behov.

Försvars- och säkerhetsförmåga påverkas av många faktorer, både tekniska och sociala, och förändras ofta långsamt. Därför finns ett stort behov av metoder för att analysera olika utvecklingsalternativ och stödja beslut om hur både militära och civila system bör utvecklas.

Forskningen bidrar till kunskap och metoder för styrning av teknik- och förmågeutveckling, i nära samverkan med myndigheter, industri och akademiska partners. Den spänner över flera områden och bedrivs ofta i samarbete med andra lärosäten, myndigheter och organisationer. Nedan presenteras några centrala forskningsinriktningar:

Förmågeutveckling och försvarsinnovation

Utvecklingen av försvars- och säkerhetsförmågor är ett centralt forskningsområde. Forskningen utgår från ett sociotekniskt systemperspektiv där teknikutveckling studeras tillsammans med organisatoriska och institutionella faktorer.

Forskningen behandlar bland annat hur olika aktörer, till exempel försvarsmyndigheter och industri, organiserar och samverkar för att utveckla ny förmåga. Aktuella frågor rör bland annat innovationsledning, organisering av försvarsinnovation, internationellt samarbete, försvarslogistik och strategisk materielförsörjning.

Forskningen sker i samarbete med bland annat Linköpings universitet, Stockholms universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet.

Läs mer om forskningen inom förmågeutveckling och försvarsinnovation.

Infrastrukturresiliens

Forskningsområdet behandlar kritisk infrastrukturs förmåga att motstå, anpassa sig till och återhämta sig från olika typer av hot och störningar. Detta inkluderar skydd av fysisk infrastruktur på land, till sjöss och i luften, till exempel transportnät, hamnar, energisystem och kommunikationssystem. Området täcker också cybersäkerhet för att skydda viktiga informationssystem mot cyberattacker, spionage och dataintrång.

Forskningen använder ett holistiskt sociotekniskt perspektiv och tar upp frågor som tillgänglighet och acceptans i samhället. Forskningen kompletterar och knyter ihop teknisk forskning med policyfrågor inom försvar och samhällsskydd.

Samarbetspartners inkluderar bland annat Energimyndigheten, Natos program Science for Peace and Security (SPS), Blekinge tekniska högskola, Uppsala universitet och Försvarsmakten.

Cybersäkerhet

Forskning om cybersäkerhet och cyberoperationer bedrivs främst genom doktorandprojekt. Forskningen fokuserar på hur digital teknik påverkar samhälle och säkerhet även utanför den rent tekniska domänen.

Exempel på forskningsfrågor är ekonomiska konsekvenser av cyberincidenter, psykologiska aspekter av cybersäkerhet, incitament för att stärka säkerheten samt utveckling av lägesbilder av cyberdomänen.

Forskningen sker i samarbete med bland annat Uppsala universitet, Lunds universitet, Karlstads universitet, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan i Skövde, Cybercampus, Centrum för cyberförsvar, Myndigheten för civilt försvar, KK-stiftelsen och Försvarsmakten.

Rymdförmåga

Området rymdförmåga behandlar frågor kopplade till Sveriges nationella rymdstrategi. Fokus ligger bland annat på rymdlägesbild och robustheten i rymdbaserade tjänster.

Området är under snabb utveckling. Försvarshögskolan deltar tillsammans med KTH och flera andra lärosäten i en forskarskola inom rymdforskning finansierad av Rymdstyrelsen.

Krigföringsförmåga

Forskningen inom krigföringsförmåga studerar samspelet mellan teknikutveckling och modern krigföring. Syftet är att stärka förståelsen för hur ny teknik påverkar militära operationer och hur denna kunskap kan användas i utveckling av taktik, utbildning och träning.

Området överlappar med flera andra forskningsfält, särskilt cybersäkerhet, rymdförmåga samt underrättelse- och säkerhetstjänst, och forskningen genomförs i nära samarbete med övriga ämnen vid Försvarshögskolan.

Psykologiskt försvar

Forskningen om psykologiskt försvar och kognitiv krigföring analyserar hur informationspåverkan och andra hybrida hot kan identifieras, analyseras och hanteras.

Studierna behandlar samspelet mellan sociala och tekniska system i samhället och totalförsvaret. Forskningen omfattar internationella fallstudier – särskilt inom EU och Nato – samt analyser av svensk resiliens och aktörssamverkan.

Arbetet sker i nära samverkan med bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar och KTH.

Underrättelse- och säkerhetstjänst

Forskningen inom underrättelse- och säkerhetstjänst fokuserar på metoder för underrättelseanalys, hybridhot och totalförsvar. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur digitalisering och AI påverkar underrättelseorganisationer och analytiker.

Forskningen sker i nära samarbete med övriga ämnen vid Försvarshögskolan och används bland annat i utbildning och i samverkan med myndigheter.

Sedan 2025 är Försvarshögskolans Plattform för underrättelse- och säkerhetstjänst placerad vid Institutionen för försvarssystem. Plattformen fungerar som ett virtuellt centrum för forskning inom området.

Läs mer om Plattformen för underrättelse- och säkerhetstjänst