Sök

Sök
Skogsbrand på norra sidan om Ljusnan strax söder om Kårböle.Runt byn Kårböle i norra Hälsingland rasar tre stora skogsbränder. Byn är sedan en vecka tillbaka evakuerad och släckningsarbetet pågår febrilt mot elden med samlade förmågor från olika myndigheter, frivilliga samt tillrest räddningstjänst från flera europeiska grannländer. Brandområdena är indelade i tre olika sektorer där man försöker isolera elden inom så kallade begränsningslinjer. Förutom att hindra vidare spridning så är det särskilt viktigt att hålla elden borta från orten Kårböle samt viktig infrastruktur.

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten.

Statsvetenskap

Det statsvetenskapliga ämnet vid Försvarshögskolan utmärker sig genom ett särskilt fokus på säkerhetspolitik och krishantering. Trots en snävare empirisk inriktning är ämnet teoretiskt brett och förankrat i underdiscipliner som internationella relationer, politisk kommunikation, förvaltningspolitik och politisk teori. Inspiration hämtas även från annan forskning inom och utanför ämnet.

I en omvärld som kan tyckas alltmer osäker och som karakteriseras av exempelvis stormaktsrivalitet, konflikter och krig, informationspåverkan, naturkatastrofer, miljöförstöring, pandemier och andra kriser, behövs fördjupade kunskaper och perspektiv.

Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan analyserar hur säkerhet och osäkerhet skapas, vem säkerhet är till för och hur kriser förebyggs och hanteras – i samtliga fall i ett svenskt, europeiskt och globalt sammanhang. Vi utforskar hot, konflikter, beslutsprocesser, kommunikationsprocesser, identitetskonstruktion och etiska dilemman som rör stat, samhälle och individ, med särskilt fokus på Sverige och de nordiska länderna, Europeiska unionen, Förenta staterna, Ryssland och Östasien.

Syftet med vår forskning och utbildning är att bidra till en mer komplex och nyanserad förståelse av världen. Våra forskare deltar regelbundet med sin expertis i nationell och internationell media, ger råd till beslutsfattare, deltar i uppdragsutbildning och verkar för att öka kunskapen i samhället i aktuella frågor.

Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan kan indelas i två övergripande teman - säkerhetspolitik och krishantering - samt ett antal inriktningar vilka organiserar forskare såväl som doktorander.

Säkerhetspolitik

Forskningen om säkerhetspolitik är mångfacetterad och inbegriper en stor bredd teoretiska ansatser och empiriska teman. Traditionella såväl som kritiska perspektiv både utvecklas och används för att belysa frågor som rör nationell säkerhetspolitik, stormaktspolitik, geostrategisk rivalitet, samt den roll som diplomati och informationspåverkan spelar i den internationella politiken. Forskningen utmärks av hög samtidsrelevans liksom ambitionen att förstå och förklara de komplexa processer som leder till att olika former av säkerhetsordningar skapas, upprätthålls och undermineras.

Krishantering

Krishantering handlar om hur olika aktörer förhåller sig till och hanterar olika typer av kriser, så som pandemier (covid-19), terrorattentat, klimatkriser och naturkatastrofer, liksom de värdekonflikter som kriserna kan ge upphov till. Vi är intresserade av samhällskriser som politiska och byråkratiska fenomen. Vilken krishanteringsförmåga har Europeiska unionen, nationella förvaltningar och internationella organisationer? Hur kommunicerar krishanteringsaktörerna med allmänheten under en kris? Hur kan vi lära oss av en kris för att stå bättre rustade inför framtida kriser? Forskningen om krishantering är tvärvetenskaplig och använder teorier om såväl antagonistiska som icke-antagonistiska hot.

Forskningsområden inom statsvetenskap

Politisk teori och internationell politisk teori

Det här forskningsområdet utforskar politik och internationella relationer från teoretiska perspektiv som kan vara filosofiska, historiska, analytiska och normativa och som härrör ur både samhällsvetenskap och humaniora. Häri infattas studiet av centrala begrepp, olika teoretiska föreställningar om politik och internationella relationer, samt idé- och disciplinhistoriska perspektiv. Forskningen täcker både deskriptiva och normativa ståndpunkter, samt kritiska och historiska undersökningar.

Etik

Forskningsområdet adresserar olika moraliska frågor och centrala debatter om internationella relationer, säkerhet och krishantering. Hit hör bland annat sådant som moraliska skyldigheter i relation till klimatförändringar eller i mellanstatliga konflikter. Forskningen är i huvudsak orienterad mot normativ etik eller tillämpad etik och omfattar såväl deskriptiv som komparativ och normativa teori.

Disputerad personal och doktorander

Politisk kommunikation, informationspåverkan och desinformation

Vi intresserar oss för kommunikationens roll i demokratiska politiska processer och fokuserar på ett brett spektrum av politiska aktörer, från myndigheter och nationella politiker till internationella organisationer. Vi undersöker hur kommunikation förmedlas, vad kommunikationen innehåller och hur den förstås av mottagarna. Vi fokuserar också på hur auktoritära stater och andra aktörer bedriver skadlig politisk kommunikation – inklusive desinformation – över nationsgränser och undersöker dess innehåll, spridning och effekter. Sådan informationspåverkan kan polarisera befolkningar och hota demokrati och säkerhet.

Narrativ politik

Forskningen utgår ifrån att narrativ konstruerar kollektiva identiteter och analyserar hur och med vilka säkerhetspolitiska konsekvenser som berättelser sprids och mottas inom och mellan stater och andra aktörer. Forskningen bedrivs i överlappande spår som (a) betraktar narrativ som strategiska språkliga konstruktioner som aktörer använder i politisk kommunikation för att nå inflytande, exempelvis vilseledning; (b) utforskar hur narrativ förmedlar och skapar känslor; (c) betonar vikten av mer djupliggande metanarrativ; och (d) fokuserar på motståndsnarrativ, exempelvis i form av vardagliga berättelser. Inriktningen organiseras delvis inom Narrative Research Lab.

Läs mer om Narrative Research Lab

Disputerad personal och doktorander

Offentlig förvaltning och styrning

Forskningsområdet intresserar sig för hur styrning praktiseras i omvälvande tider som karakteriseras av kriser, katastrofer och säkerhetsproblem. Hur hanterar regeringar kort- och långsiktiga utmaningar för att bli mer robusta, genom exempelvis lärande och policyförändring? Hur bygger samhällen motståndskraft mot störningar? Hur samarbetar olika myndigheter horisontellt och vertikalt för att uppnå gemensamma mål i flernivåstyrningssystem? Vilken roll spelar genus- och andra maktordningar för verksamheten? Vi närmar oss dessa frågor genom att ta hänsyn till samspelet mellan stabila systemegenskaper (institutioner), dynamiska händelser och processer (kriser) och policyaktörer (agens).

Katastrofer, resiliens och antropocen

Antropocen beskriver en ny geologisk epok som utmärker sig genom människans transformativa påverkan på vår planet. Detta tvärvetenskapliga forskningsområde undersöker konsekvenserna av samspelet mellan människa och natur för livet på planeten. Forskningsfälten handlar exempelvis om sociala sårbarheter, katastrofriskreducering, sambandet mellan extrema naturhändelser och konflikter, resiliens (eller motståndskraft), men även säkerhet, geopolitik samt frågor om rättvisa och styrning.

Disputerad personal och doktorander

Underrättelseverksamhet

Underrättelseverksamhet spelar en central roll i ett lands säkerhetspolitik och säkerhetspraktiker. Samtidigt är denna verksamhet i högst begränsad omfattning offentlig, vilket på många sätt gör den svår att studera. Denna inriktning intresserar sig särskilt för de politiska dimensionerna av underrättelsearbete. Bland annat behandlas frågor som rör relationen mellan underrättelsepraktiker och politiker, samt svårigheten att göra korrekta bedömningar av risker och hot, i både svensk och internationell kontext, såväl i normallägen som i samband med kritiska skeenden.

Vetenskap och teknikstudier

Den roll som vetenskap och teknik spelar i samtida samhällen är alltmer central, med djupgående konsekvenser för politik, säkerhet och lagstiftning. Här närmar vi oss dessa frågor utifrån breda teoretiska och empiriska perspektiv, men med särskild expertis inom områdena nationell säkerhet, internationella relationer, cybersäkerhet och digital politik. Forskningen syftar till att analysera sociala konsekvenser av vetenskaplig kunskap och teknisk innovation och undersöker samtidigt den ofta politik som ligger bakom sådan utveckling.

Disputerad personal och doktorander

Vardagssäkerhet

Forskning kring vardagssäkerhet analyserar det personliga och vardagliga i relation till säkerhet och kris, ofta utifrån feministiska perspektiv. Den fokuserar på förbisedda aktörer och alternativa miljöer som har tagits för givna eller förbisetts i traditionell forskning. Forskningen inkluderar studiet av motstånd och den mikropolitik som förs av ”nya” och alternativa säkerhetsaktörer, så som barn. Speciellt utmärkande för denna typ av forskning är dess betoning på sårbarhet såväl som makt/agens i mänskliga erfarenheter och relationer.

Politiken kring tid

I dag är säkerhet och kris i växande grad en fråga om tid. Storskaliga cyberattacker skiljer sig från normala sekventiella händelseförlopp genom sina omedelbara globala effekter. Regionala krig och konflikter kan inte längre avgränsas i tid och rum utan leder till samtidiga katastrofer över hela världen. Denna forskning fokuserar på frågan om tidens inflytande på internationella relationer och nationell politik inom området säkerhet och krishantering.

Praktiker

Internationella relationer analyseras ofta i abstrakta och statiska termer av aktörskap, strukturer, intressen och normer men utövas i praktiken av människor av kött och blod i tid och rum. Denna forskning söker överbrygga klyftan mellan praktikernas och teoretikernas världar inom internationella relationer, europeisk utrikespolitik och krishantering, samt nationellt försvar. Syftet är att öppna upp nya perspektiv i en omvärld stadd i snabb förändring.

Disputerad personal och doktorander

Publikationer

Medarbetare

 

Här hittar du våra medarbetare vid Statsvetenskapliga institutionen:

Dela: