Sök

Sök

Skogsbrand på norra sidan om Ljusnan strax söder om Kårböle.Runt byn Kårböle i norra Hälsingland rasar tre stora skogsbränder. Byn är sedan en vecka tillbaka evakuerad och släckningsarbetet pågår febrilt mot elden med samlade förmågor från olika myndigheter, frivilliga samt tillrest räddningstjänst från flera europeiska grannländer. Brandområdena är indelade i tre olika sektorer där man försöker isolera elden inom så kallade begränsningslinjer. Förutom att hindra vidare spridning så är det särskilt viktigt att hålla elden borta från orten Kårböle samt viktig infrastruktur.

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten.

Statsvetenskap

Statsvetenskap vid Försvarshögskolan har ett särskilt fokus på säkerhetspolitik och krishantering. Samtidigt är ämnet teoretiskt brett. Det bygger på flera områden, som internationella relationer, politisk kommunikation, förvaltningspolitik och politisk teori. Forskningen hämtar också inspiration från andra områden, både inom och utanför statsvetenskapen.

Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan analyserar hur säkerhet och osäkerhet skapas, vem säkerhet är till för och hur kriser förebyggs och hanteras. Vi utforskar hot, konflikter, beslutsprocesser, kommunikationsprocesser, identitetskonstruktion och etiska dilemman som rör stat, samhälle och individ, med särskilt fokus på Sverige och de nordiska länderna, EU, USA, Ryssland och Ostasien.

Syftet med vår forskning och utbildning är att bidra till en mer fördjupad och nyanserad förståelse av världen. Våra forskare deltar regelbundet med sin expertis i nationell och internationell media, ger råd till beslutsfattare, deltar i uppdragsutbildning och verkar för att öka kunskapen i samhället om aktuella frågor.

Den statsvetenskapliga forskningen vid Försvarshögskolan kan indelas i två övergripande teman - säkerhetspolitik och krishantering - samt ett antal inriktningar som organiserar forskare och doktorander.

Säkerhetspolitik

Forskningen om säkerhetspolitik spänner över många olika frågor och perspektiv. Den bygger på både etablerade och kritiska teorier och används för att analysera exempelvis nationell säkerhet, stormaktspolitik och geopolitiska rivaliteter. Den tar också upp vilken roll diplomati och informationspåverkan spelar i internationell politik.

Forskningen är nära kopplad till aktuella händelser och har som mål att förstå och förklara hur olika säkerhetsordningar uppstår, förändras och ibland bryts ned.

Krishantering

Krishantering handlar om hur olika aktörer hanterar kriser, som pandemier (till exempel covid-19), terrorattentat, klimatkriser och naturkatastrofer. Det handlar också om de målkonflikter som kan uppstå i sådana situationer.

Vi studerar kriser som politiska och organisatoriska fenomen. Det innebär att vi bland annat undersöker frågor som: Hur väl klarar EU, nationella myndigheter och internationella organisationer att hantera kriser? Hur kommunicerar de med allmänheten under en kris? Och vad kan vi lära oss för att vara bättre förberedda nästa gång?

Forskningsområden inom statsvetenskap

Forskningsområdet studerar politik och internationella relationer ur flera olika teoretiska perspektiv. Det kan handla om filosofiska, historiska eller analytiska sätt att förstå politik, med rötter i både samhällsvetenskap och humaniora.

Forskningen behandlar centrala begrepp och idéer om hur politik och internationella relationer fungerar, samt hur dessa har utvecklats över tid. Den tar också upp viktiga etiska frågor och debatter, till exempel om ansvar vid klimatförändringar eller i konflikter mellan stater.

Arbetet omfattar både beskrivande analyser av hur världen ser ut och normativa resonemang om hur den bör vara. Det inkluderar också kritiska och historiska perspektiv.

Disputerad personal

Doktorander

Vi intresserar oss för kommunikationens roll i demokratiska politiska processer och fokuserar på ett brett spektrum av politiska aktörer, från myndigheter och nationella politiker till internationella organisationer. Vi undersöker hur kommunikation förmedlas, vad kommunikationen innehåller och hur den förstås av mottagarna.

Vi fokuserar också på hur auktoritära stater och andra aktörer bedriver skadlig politisk kommunikation – inklusive desinformation – över nationsgränser och undersöker dess innehåll, spridning och effekter. Sådan informationspåverkan kan polarisera befolkningar och hota demokrati och säkerhet. Vi forskar också om hur samhällsresiliens kan skapas, exempelvis genom utbildning i källkritik och information om antagonistisk informationspåverkan och desinformation.

Läs mer om Påverkanslabbet - kunskap ger motståndskraft - Försvarshögskolan

Disputerad personal

Doktorander

Forskningen utgår ifrån att narrativ konstruerar kollektiva identiteter och analyserar hur och med vilka säkerhetspolitiska konsekvenser som berättelser sprids och mottas inom och mellan stater och andra aktörer. Forskningen bedrivs i överlappande spår som (a) betraktar narrativ som strategiska språkliga konstruktioner som aktörer använder i politisk kommunikation för att nå inflytande, exempelvis genom vilseledning; (b) utforskar hur narrativ förmedlar och skapar känslor; (c) betonar vikten av mer djupliggande metanarrativ; och (d) fokuserar på motståndsnarrativ, exempelvis i form av vardagliga . Inriktningen organiseras delvis inom Narrative Research Lab.

Läs mer om Narrative Research Lab

Disputerad personal

Doktorander

Forskningsområdet handlar om hur styrning fungerar i tider av kris och stora förändringar, som katastrofer och säkerhetshot. Vi studerar hur regeringar hanterar både akuta och långsiktiga utmaningar, till exempel genom att lära av kriser och förändra sin politik.

Vi undersöker också hur samhällen kan bli mer motståndskraftiga mot störningar, och hur myndigheter samarbetar – både inom landet och mellan olika nivåer. Det gäller till exempel hur EU och Nato arbetar med civilt försvar och hur det hänger ihop med nationella system.

En viktig del av forskningen är att förstå hur makt, till exempel kopplad till kön och andra strukturer, påverkar hur arbetet fungerar.

Vi analyserar dessa frågor genom att se till samspelet mellan stabila system (som institutioner), föränderliga händelser (som kriser) och de aktörer som fattar beslut och driver utvecklingen.

Disputerad personal

Doktorander

Forskningsområdet handlar om klimatförändringar och miljöpolitik i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Det undersöker hur klimatet påverkar säkerhet och hur samhällen kan bli mer motståndskraftiga. Forskningen utgår från att människan i dag har stor påverkan på planeten.

Vi studerar hur olika aktörer reagerar på klimatförändringar, till exempel stater, militära organisationer, internationella institutioner, civilsamhället och lokalsamhällen, inklusive urfolksgrupper. Climate, Crisis, and Security Network är en central plattform för samarbete och kunskapsutbyte inom området.

En viktig del av forskningen handlar om kunskap. Vi undersöker hur olika sätt att förstå världen påverkar hur samhället hanterar klimat- och miljöfrågor. Särskild vikt läggs vid urfolks och lokalsamhällens kunskap. Forskningen belyser också vad som händer när vissa perspektiv får större utrymme än andra.

Dessutom studerar vi hur kunskap påverkar klimatkommunikation och vilken roll teknik och artificiell intelligens spelar. Här analyseras både möjligheter och risker.

Disputerad personal

Doktorander

Forskningen inom området ska öka kunskapen om stormakter, hur de samspelar och varför rivaliteten mellan dem ökar, samt vad det kan innebära för Sverige. Forskningen delas in i tre områden som hänger ihop och påverkar varandra:

1. Systemnivå
Här studeras stormaktsrivalitet på global nivå. Det handlar om frågor som krig och fred, men också om globala utmaningar som klimatförändringar, kärnvapen, pandemier och handel.

2. Aktörsnivå
Här ligger fokus på de enskilda stormakterna, framför allt USA, Kina och Ryssland. Ett viktigt område är USA:s utrikes- och säkerhetspolitik.

3. Regional nivå
Här undersöks var rivaliteten mellan stormakterna märks tydligast, särskilt i Europa och i Stillahavsasien. I båda regionerna pågår redan en maktkamp som väntas bli allt mer intensiv.

Tillsammans ger dessa tre perspektiv en bred bild av hur stormaktsrivaliteten utvecklas och vilka konsekvenser den kan få.

.Disputerad personal

Doktorander

Underrättelseverksamhet är viktig för ett lands säkerhet. Samtidigt är mycket av arbetet hemligt, vilket gör det svårt att studera.

Forskningen fokuserar på de politiska sidorna av underrättelsearbete. Det handlar till exempel om relationen mellan underrättelsetjänster och politiska beslutsfattare, och om hur man bedömer risker och hot.

Vi studerar både svenska och internationella fall, i såväl vardagliga situationer som vid kriser och allvarliga händelser.

Disputerad personal

Aktuellt inom statsvetenskap

Publikationer

Fler publikationer i DiVA

Medarbetare

 

Här hittar du våra medarbetare vid Statsvetenskapliga institutionen:

Statsvetenskapliga institutionen

Dela: